<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	>

<channel>
	<title>Theofilos</title>
	<atom:link href="http://www.theofilos.nu/?feed=rss2&amp;lang=sv" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>http://www.theofilos.nu</link>
	<description>Norsk-svenskt tidskrift för kristent tenkande / Svensk-norsk  tidsskrift for kristen tenkning</description>
	<pubDate>Mon, 21 Nov 2011 14:41:04 +0000</pubDate>
	<generator>http://wordpress.org/?v=2.7.1</generator>
	<language>sv</language>
	<sy:updatePeriod>hourly</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>1</sy:updateFrequency>
			<item>
		<title>Viktig information inför 2012</title>
		<link>http://www.theofilos.nu/?p=88&amp;lang=sv</link>
		<comments>http://www.theofilos.nu/?p=88&amp;lang=sv#comments</comments>
		<pubDate>Mon, 21 Nov 2011 14:41:04 +0000</pubDate>
		<dc:creator>stefan</dc:creator>
		
		<category><![CDATA[Om Theofilos]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.theofilos.nu/?p=88</guid>
		<description><![CDATA[   
Theofilos - en unik publikation
Vill du stödja en unik publikation? En av de få i sitt slag i Europa och den enda i Norden.
 Theofilos är en nordisk kvartalstidskrift till den kristna trons försvar och fördjupning. Syftet med denna publikation är att integrera tro och lärdom ur ett interdisciplinärt perspektiv.  Den vänder [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><!--[if gte mso 9]><xml> <o:DocumentProperties> <o:Revision>0</o:Revision> <o:TotalTime>0</o:TotalTime> <o:Pages>1</o:Pages> <o:Words>367</o:Words> <o:Characters>1951</o:Characters> <o:Company>Nordiska L&#8217;Abri</o:Company> <o:Lines>16</o:Lines> <o:Paragraphs>4</o:Paragraphs> <o:CharactersWithSpaces>2314</o:CharactersWithSpaces> <o:Version>14.0</o:Version> </o:DocumentProperties> <o:OfficeDocumentSettings> <o:AllowPNG /> </o:OfficeDocumentSettings> </xml><![endif]--> <!--[if gte mso 9]><xml> <w:WordDocument> <w:View>Normal</w:View> <w:Zoom>0</w:Zoom> <w:TrackMoves /> <w:TrackFormatting /> <w:HyphenationZone>21</w:HyphenationZone> <w:PunctuationKerning /> <w:ValidateAgainstSchemas /> <w:SaveIfXMLInvalid>false</w:SaveIfXMLInvalid> <w:IgnoreMixedContent>false</w:IgnoreMixedContent> <w:AlwaysShowPlaceholderText>false</w:AlwaysShowPlaceholderText> <w:DoNotPromoteQF /> <w:LidThemeOther>SV</w:LidThemeOther> <w:LidThemeAsian>JA</w:LidThemeAsian> <w:LidThemeComplexScript>X-NONE</w:LidThemeComplexScript> <w:Compatibility> <w:BreakWrappedTables /> <w:SnapToGridInCell /> <w:WrapTextWithPunct /> <w:UseAsianBreakRules /> <w:DontGrowAutofit /> <w:SplitPgBreakAndParaMark /> <w:EnableOpenTypeKerning /> <w:DontFlipMirrorIndents /> <w:OverrideTableStyleHps /> <w:UseFELayout /> </w:Compatibility> <m:mathPr> <m:mathFont m:val="Cambria Math" /> <m:brkBin m:val="before" /> <m:brkBinSub m:val="&#45;-" /> <m:smallFrac m:val="off" /> <m:dispDef /> <m:lMargin m:val="0" /> <m:rMargin m:val="0" /> <m:defJc m:val="centerGroup" /> <m:wrapIndent m:val="1440" /> <m:intLim m:val="subSup" /> <m:naryLim m:val="undOvr" /> </m:mathPr></w:WordDocument> </xml><![endif]--><!--[if gte mso 9]><xml> <w:LatentStyles DefLockedState="false" DefUnhideWhenUsed="true"   DefSemiHidden="true" DefQFormat="false" DefPriority="99"   LatentStyleCount="276"> <w:LsdException Locked="false" Priority="0" SemiHidden="false"    UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Normal" /> <w:LsdException Locked="false" Priority="9" SemiHidden="false"    UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="heading 1" /> <w:LsdException Locked="false" Priority="9" QFormat="true" Name="heading 2" /> <w:LsdException Locked="false" Priority="9" QFormat="true" Name="heading 3" /> <w:LsdException Locked="false" Priority="9" QFormat="true" Name="heading 4" /> <w:LsdException Locked="false" Priority="9" QFormat="true" Name="heading 5" /> <w:LsdException Locked="false" Priority="9" QFormat="true" Name="heading 6" /> <w:LsdException Locked="false" Priority="9" QFormat="true" Name="heading 7" /> <w:LsdException Locked="false" Priority="9" QFormat="true" Name="heading 8" /> <w:LsdException Locked="false" Priority="9" QFormat="true" Name="heading 9" /> <w:LsdException Locked="false" Priority="39" Name="toc 1" /> <w:LsdException Locked="false" Priority="39" Name="toc 2" /> <w:LsdException Locked="false" Priority="39" Name="toc 3" /> <w:LsdException Locked="false" Priority="39" Name="toc 4" /> <w:LsdException Locked="false" Priority="39" Name="toc 5" /> <w:LsdException Locked="false" Priority="39" Name="toc 6" /> <w:LsdException Locked="false" Priority="39" Name="toc 7" /> <w:LsdException Locked="false" Priority="39" Name="toc 8" /> <w:LsdException Locked="false" Priority="39" Name="toc 9" /> <w:LsdException Locked="false" Priority="35" QFormat="true" Name="caption" /> <w:LsdException Locked="false" Priority="10" SemiHidden="false"    UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Title" /> <w:LsdException Locked="false" Priority="1" Name="Default Paragraph Font" /> <w:LsdException Locked="false" Priority="11" SemiHidden="false"    UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Subtitle" /> <w:LsdException Locked="false" Priority="22" SemiHidden="false"    UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Strong" /> <w:LsdException Locked="false" Priority="20" SemiHidden="false"    UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Emphasis" /> <w:LsdException Locked="false" Priority="59" SemiHidden="false"    UnhideWhenUsed="false" Name="Table Grid" /> <w:LsdException Locked="false" UnhideWhenUsed="false" Name="Placeholder Text" /> <w:LsdException Locked="false" Priority="1" SemiHidden="false"    UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="No Spacing" /> <w:LsdException Locked="false" Priority="60" SemiHidden="false"    UnhideWhenUsed="false" Name="Light Shading" /> <w:LsdException Locked="false" Priority="61" SemiHidden="false"    UnhideWhenUsed="false" Name="Light List" /> <w:LsdException Locked="false" Priority="62" SemiHidden="false"    UnhideWhenUsed="false" Name="Light Grid" /> <w:LsdException Locked="false" Priority="63" SemiHidden="false"    UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 1" /> <w:LsdException Locked="false" Priority="64" SemiHidden="false"    UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 2" /> <w:LsdException Locked="false" Priority="65" SemiHidden="false"    UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 1" /> <w:LsdException Locked="false" Priority="66" SemiHidden="false"    UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 2" /> <w:LsdException Locked="false" Priority="67" SemiHidden="false"    UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 1" /> <w:LsdException Locked="false" Priority="68" SemiHidden="false"    UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 2" /> <w:LsdException Locked="false" Priority="69" SemiHidden="false"    UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 3" /> <w:LsdException Locked="false" Priority="70" SemiHidden="false"    UnhideWhenUsed="false" Name="Dark List" /> <w:LsdException Locked="false" Priority="71" SemiHidden="false"    UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Shading" /> <w:LsdException Locked="false" Priority="72" SemiHidden="false"    UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful List" /> <w:LsdException Locked="false" Priority="73" SemiHidden="false"    UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Grid" /> <w:LsdException Locked="false" Priority="60" SemiHidden="false"    UnhideWhenUsed="false" Name="Light Shading Accent 1" /> <w:LsdException Locked="false" Priority="61" SemiHidden="false"    UnhideWhenUsed="false" Name="Light List Accent 1" /> <w:LsdException Locked="false" Priority="62" SemiHidden="false"    UnhideWhenUsed="false" Name="Light Grid Accent 1" /> <w:LsdException Locked="false" Priority="63" SemiHidden="false"    UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 1 Accent 1" /> <w:LsdException Locked="false" Priority="64" SemiHidden="false"    UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 2 Accent 1" /> <w:LsdException Locked="false" Priority="65" SemiHidden="false"    UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 1 Accent 1" /> <w:LsdException Locked="false" UnhideWhenUsed="false" Name="Revision" /> <w:LsdException Locked="false" Priority="34" SemiHidden="false"    UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="List Paragraph" /> <w:LsdException Locked="false" Priority="29" SemiHidden="false"    UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Quote" /> <w:LsdException Locked="false" Priority="30" SemiHidden="false"    UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Intense Quote" /> <w:LsdException Locked="false" Priority="66" SemiHidden="false"    UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 2 Accent 1" /> <w:LsdException Locked="false" Priority="67" SemiHidden="false"    UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 1 Accent 1" /> <w:LsdException Locked="false" Priority="68" SemiHidden="false"    UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 2 Accent 1" /> <w:LsdException Locked="false" Priority="69" SemiHidden="false"    UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 3 Accent 1" /> <w:LsdException Locked="false" Priority="70" SemiHidden="false"    UnhideWhenUsed="false" Name="Dark List Accent 1" /> <w:LsdException Locked="false" Priority="71" SemiHidden="false"    UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Shading Accent 1" /> <w:LsdException Locked="false" Priority="72" SemiHidden="false"    UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful List Accent 1" /> <w:LsdException Locked="false" Priority="73" SemiHidden="false"    UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Grid Accent 1" /> <w:LsdException Locked="false" Priority="60" SemiHidden="false"    UnhideWhenUsed="false" Name="Light Shading Accent 2" /> <w:LsdException Locked="false" Priority="61" SemiHidden="false"    UnhideWhenUsed="false" Name="Light List Accent 2" /> <w:LsdException Locked="false" Priority="62" SemiHidden="false"    UnhideWhenUsed="false" Name="Light Grid Accent 2" /> <w:LsdException Locked="false" Priority="63" SemiHidden="false"    UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 1 Accent 2" /> <w:LsdException Locked="false" Priority="64" SemiHidden="false"    UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 2 Accent 2" /> <w:LsdException Locked="false" Priority="65" SemiHidden="false"    UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 1 Accent 2" /> <w:LsdException Locked="false" Priority="66" SemiHidden="false"    UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 2 Accent 2" /> <w:LsdException Locked="false" Priority="67" SemiHidden="false"    UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 1 Accent 2" /> <w:LsdException Locked="false" Priority="68" SemiHidden="false"    UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 2 Accent 2" /> <w:LsdException Locked="false" Priority="69" SemiHidden="false"    UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 3 Accent 2" /> <w:LsdException Locked="false" Priority="70" SemiHidden="false"    UnhideWhenUsed="false" Name="Dark List Accent 2" /> <w:LsdException Locked="false" Priority="71" SemiHidden="false"    UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Shading Accent 2" /> <w:LsdException Locked="false" Priority="72" SemiHidden="false"    UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful List Accent 2" /> <w:LsdException Locked="false" Priority="73" SemiHidden="false"    UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Grid Accent 2" /> <w:LsdException Locked="false" Priority="60" SemiHidden="false"    UnhideWhenUsed="false" Name="Light Shading Accent 3" /> <w:LsdException Locked="false" Priority="61" SemiHidden="false"    UnhideWhenUsed="false" Name="Light List Accent 3" /> <w:LsdException Locked="false" Priority="62" SemiHidden="false"    UnhideWhenUsed="false" Name="Light Grid Accent 3" /> <w:LsdException Locked="false" Priority="63" SemiHidden="false"    UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 1 Accent 3" /> <w:LsdException Locked="false" Priority="64" SemiHidden="false"    UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 2 Accent 3" /> <w:LsdException Locked="false" Priority="65" SemiHidden="false"    UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 1 Accent 3" /> <w:LsdException Locked="false" Priority="66" SemiHidden="false"    UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 2 Accent 3" /> <w:LsdException Locked="false" Priority="67" SemiHidden="false"    UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 1 Accent 3" /> <w:LsdException Locked="false" Priority="68" SemiHidden="false"    UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 2 Accent 3" /> <w:LsdException Locked="false" Priority="69" SemiHidden="false"    UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 3 Accent 3" /> <w:LsdException Locked="false" Priority="70" SemiHidden="false"    UnhideWhenUsed="false" Name="Dark List Accent 3" /> <w:LsdException Locked="false" Priority="71" SemiHidden="false"    UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Shading Accent 3" /> <w:LsdException Locked="false" Priority="72" SemiHidden="false"    UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful List Accent 3" /> <w:LsdException Locked="false" Priority="73" SemiHidden="false"    UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Grid Accent 3" /> <w:LsdException Locked="false" Priority="60" SemiHidden="false"    UnhideWhenUsed="false" Name="Light Shading Accent 4" /> <w:LsdException Locked="false" Priority="61" SemiHidden="false"    UnhideWhenUsed="false" Name="Light List Accent 4" /> <w:LsdException Locked="false" Priority="62" SemiHidden="false"    UnhideWhenUsed="false" Name="Light Grid Accent 4" /> <w:LsdException Locked="false" Priority="63" SemiHidden="false"    UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 1 Accent 4" /> <w:LsdException Locked="false" Priority="64" SemiHidden="false"    UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 2 Accent 4" /> <w:LsdException Locked="false" Priority="65" SemiHidden="false"    UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 1 Accent 4" /> <w:LsdException Locked="false" Priority="66" SemiHidden="false"    UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 2 Accent 4" /> <w:LsdException Locked="false" Priority="67" SemiHidden="false"    UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 1 Accent 4" /> <w:LsdException Locked="false" Priority="68" SemiHidden="false"    UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 2 Accent 4" /> <w:LsdException Locked="false" Priority="69" SemiHidden="false"    UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 3 Accent 4" /> <w:LsdException Locked="false" Priority="70" SemiHidden="false"    UnhideWhenUsed="false" Name="Dark List Accent 4" /> <w:LsdException Locked="false" Priority="71" SemiHidden="false"    UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Shading Accent 4" /> <w:LsdException Locked="false" Priority="72" SemiHidden="false"    UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful List Accent 4" /> <w:LsdException Locked="false" Priority="73" SemiHidden="false"    UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Grid Accent 4" /> <w:LsdException Locked="false" Priority="60" SemiHidden="false"    UnhideWhenUsed="false" Name="Light Shading Accent 5" /> <w:LsdException Locked="false" Priority="61" SemiHidden="false"    UnhideWhenUsed="false" Name="Light List Accent 5" /> <w:LsdException Locked="false" Priority="62" SemiHidden="false"    UnhideWhenUsed="false" Name="Light Grid Accent 5" /> <w:LsdException Locked="false" Priority="63" SemiHidden="false"    UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 1 Accent 5" /> <w:LsdException Locked="false" Priority="64" SemiHidden="false"    UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 2 Accent 5" /> <w:LsdException Locked="false" Priority="65" SemiHidden="false"    UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 1 Accent 5" /> <w:LsdException Locked="false" Priority="66" SemiHidden="false"    UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 2 Accent 5" /> <w:LsdException Locked="false" Priority="67" SemiHidden="false"    UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 1 Accent 5" /> <w:LsdException Locked="false" Priority="68" SemiHidden="false"    UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 2 Accent 5" /> <w:LsdException Locked="false" Priority="69" SemiHidden="false"    UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 3 Accent 5" /> <w:LsdException Locked="false" Priority="70" SemiHidden="false"    UnhideWhenUsed="false" Name="Dark List Accent 5" /> <w:LsdException Locked="false" Priority="71" SemiHidden="false"    UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Shading Accent 5" /> <w:LsdException Locked="false" Priority="72" SemiHidden="false"    UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful List Accent 5" /> <w:LsdException Locked="false" Priority="73" SemiHidden="false"    UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Grid Accent 5" /> <w:LsdException Locked="false" Priority="60" SemiHidden="false"    UnhideWhenUsed="false" Name="Light Shading Accent 6" /> <w:LsdException Locked="false" Priority="61" SemiHidden="false"    UnhideWhenUsed="false" Name="Light List Accent 6" /> <w:LsdException Locked="false" Priority="62" SemiHidden="false"    UnhideWhenUsed="false" Name="Light Grid Accent 6" /> <w:LsdException Locked="false" Priority="63" SemiHidden="false"    UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 1 Accent 6" /> <w:LsdException Locked="false" Priority="64" SemiHidden="false"    UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 2 Accent 6" /> <w:LsdException Locked="false" Priority="65" SemiHidden="false"    UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 1 Accent 6" /> <w:LsdException Locked="false" Priority="66" SemiHidden="false"    UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 2 Accent 6" /> <w:LsdException Locked="false" Priority="67" SemiHidden="false"    UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 1 Accent 6" /> <w:LsdException Locked="false" Priority="68" SemiHidden="false"    UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 2 Accent 6" /> <w:LsdException Locked="false" Priority="69" SemiHidden="false"    UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 3 Accent 6" /> <w:LsdException Locked="false" Priority="70" SemiHidden="false"    UnhideWhenUsed="false" Name="Dark List Accent 6" /> <w:LsdException Locked="false" Priority="71" SemiHidden="false"    UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Shading Accent 6" /> <w:LsdException Locked="false" Priority="72" SemiHidden="false"    UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful List Accent 6" /> <w:LsdException Locked="false" Priority="73" SemiHidden="false"    UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Grid Accent 6" /> <w:LsdException Locked="false" Priority="19" SemiHidden="false"    UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Subtle Emphasis" /> <w:LsdException Locked="false" Priority="21" SemiHidden="false"    UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Intense Emphasis" /> <w:LsdException Locked="false" Priority="31" SemiHidden="false"    UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Subtle Reference" /> <w:LsdException Locked="false" Priority="32" SemiHidden="false"    UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Intense Reference" /> <w:LsdException Locked="false" Priority="33" SemiHidden="false"    UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Book Title" /> <w:LsdException Locked="false" Priority="37" Name="Bibliography" /> <w:LsdException Locked="false" Priority="39" QFormat="true" Name="TOC Heading" /> </w:LatentStyles> </xml><![endif]--> <!--[if gte mso 10]><br />
<style>
 /* Style Definitions */
table.MsoNormalTable
	{mso-style-name:"Normal tabell";
	mso-tstyle-rowband-size:0;
	mso-tstyle-colband-size:0;
	mso-style-noshow:yes;
	mso-style-priority:99;
	mso-style-parent:"";
	mso-padding-alt:0cm 5.4pt 0cm 5.4pt;
	mso-para-margin:0cm;
	mso-para-margin-bottom:.0001pt;
	mso-pagination:widow-orphan;
	font-size:12.0pt;
	font-family:Cambria;
	mso-ascii-font-family:Cambria;
	mso-ascii-theme-font:minor-latin;
	mso-hansi-font-family:Cambria;
	mso-hansi-theme-font:minor-latin;}
</style>
<p> <![endif]--> <!--StartFragment--></p>
<p class="MsoNormal"><strong><span>Theofilos - en unik publikation</span></strong></p>
<p class="MsoNormal"><strong></strong>Vill du stödja en unik publikation? En av de få i sitt slag i Europa och den enda i Norden.</p>
<p class="MsoNormal"><span><span> </span></span><em><span>Theofilos</span></em><span> är en nordisk kvartalstidskrift till den kristna trons försvar och fördjupning. Syftet med denna publikation är att integrera tro och lärdom ur ett interdisciplinärt perspektiv.  Den vänder sig till forskare, lärare, pastorer/präster, ledare, studenter, och intresserade lekmän.</span></p>
<p class="MsoNormal"><strong><span>Nyheter inför 2012</span></strong></p>
<p class="MsoNormal"><strong></strong>Redaktionen arbetar på att höja <em>Theofilos</em> kvalité samt att göra den lättåtkomligare inför 2012.</p>
<p class="MsoNormal"><span><span> </span></span></p>
<p class="MsoNormal"><span></span><strong><span>Fackgranskade artiklar</span></strong></p>
<p class="MsoNormal"><span>Redaktionen välkomnar vetenskapligt orienterade artikelmanuskript från olika akademiska discipliner som är i linje med <em>Theofilos</em> syfte. Dessa fackgranskas genom en s.k. anonym <em>peer review process</em>. Ambitionen är att etablera <em>Theofilos</em> som akademisk publikation.</span><span></span></p>
<p class="MsoNormal"><span><span> </span></span>Vid sidan av fackgranskade artiklar kommer <em>Theofilos</em> fortsätta publicera icke-specialist material. Förhoppning är att tidskriften både ska bli mer läsvärd och att skribenter känner sig inspirerade att sända in bidrag till redaktionen då <em>Theofilos</em> vill vara en plattform för en intellektuell kristen reflektion.</p>
<p class="MsoNormal"><strong><span>Ny hemsida</span></strong></p>
<p class="MsoNormal"><span>Redaktionen arbetar på att <em>Theofilos</em> ska bli tillgänglig via en ny och lätthanterlig hemsida (nu under konstruktion: www.theofilos.nu). Den kommer att vara <em>Theofilos</em> primära publikationsplattform men pappersutgåvan kommer att finnas kvar som ett tillval för intresserade prenumeranter och, inte minst, för institutioner.</span><span></span></p>
<p class="MsoNormal"><span><span> </span></span>Genom hemsidan kommer prenumeranter att ha tillgång till såväl det aktuella numret som allt tidigare publicerat material nerladdningsbart i PDF-format i datorn, iPad etc.</p>
<p class="MsoNormal"><span>För dem som (ännu) inte är prenumeranter finnas det möjlighet att ladda ner enstaka artiklar mot betalning (e-handel). Ett urval av tidigare publicerade artiklar kommer också att finnas gratis för nerladdning.</span></p>
<p class="MsoNormal"><strong><span>Till sist&#8230;</span></strong><span></span></p>
<p class="MsoNormal"><em><span>Till skribenter</span></em><span>: Välj att sända dina manuskript till <em>Theofilos</em> för att etablera detta forum som en plats för forskning och kritiskt tänkande inom ett kristet apologetiskt perspektiv.</span></p>
<p class="MsoNormal"><em><span>Till potentiella läsare</span></em><span>: läs, rekommendera och använd <em>Theofilos</em> i era sammanhang.</span></p>
<p class="MsoNormal"><span>Julen närmar sig: Ge bort Theofilos som gåva!</span></p>
<p class="MsoNormal"><span>Tolle lege!</span></p>
<p class="MsoNormal"><span>Stefan Lindholm, redaktör</span><span></span></p>
<p class="MsoNormal"><span> </span></p>
<p class="MsoNormal"><span>Theofilos på facebook och twitter</span></p>
<p><!--EndFragment--></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.theofilos.nu/?feed=rss2&amp;p=88&amp;lang=sv</wfw:commentRss>
		</item>
		<item>
		<title></title>
		<link>http://www.theofilos.nu/?p=87&amp;lang=sv</link>
		<comments>http://www.theofilos.nu/?p=87&amp;lang=sv#comments</comments>
		<pubDate>Mon, 21 Nov 2011 10:43:58 +0000</pubDate>
		<dc:creator>stefan</dc:creator>
		
		<category><![CDATA[Om Theofilos]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.theofilos.nu/?p=87</guid>
		<description><![CDATA[]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><a href='
<div class=\"fb-like\" data-href=\"http://www.theofilos.nu/\" data-send=\"true\" data-width=\"450\" data-show-faces=\"true\"></div>
<p>&#8216; >div></a></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.theofilos.nu/?feed=rss2&amp;p=87&amp;lang=sv</wfw:commentRss>
		</item>
		<item>
		<title></title>
		<link>http://www.theofilos.nu/?p=73&amp;lang=sv</link>
		<comments>http://www.theofilos.nu/?p=73&amp;lang=sv#comments</comments>
		<pubDate>Mon, 17 Oct 2011 12:44:47 +0000</pubDate>
		<dc:creator>stefan</dc:creator>
		
		<category><![CDATA[Om Theofilos]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.theofilos.nu/?p=73</guid>
		<description><![CDATA[Nr. 3 2012 är på gång snart. Har tagit längre tid än vi trott ochhoppats på.
Flera av artiklarna i nr 3 och 4 kommer att vara L&#8217;Abrirelaterat. Bl.a. kommer en nyöversättning av två tidigare inte publicerade &#8220;klassiska&#8221; L&#8217;Abriföreläsningar: The Lordship of Christ over all of Life av Dick Keyes och Two Contents, Two Realities av [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Nr. 3 2012 är på gång snart. Har tagit längre tid än vi trott ochhoppats på.</p>
<p>Flera av artiklarna i nr 3 och 4 kommer att vara L&#8217;Abrirelaterat. Bl.a. kommer en nyöversättning av två tidigare inte publicerade &#8220;klassiska&#8221; L&#8217;Abriföreläsningar: The Lordship of Christ over all of Life av Dick Keyes och Two Contents, Two Realities av Francis A. Schaeffer.</p>
<p>Tolle lege!</p>
<p>Stefan</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.theofilos.nu/?feed=rss2&amp;p=73&amp;lang=sv</wfw:commentRss>
		</item>
		<item>
		<title>Apologetik efter Schleiermacher</title>
		<link>http://www.theofilos.nu/?p=69&amp;lang=sv</link>
		<comments>http://www.theofilos.nu/?p=69&amp;lang=sv#comments</comments>
		<pubDate>Tue, 03 May 2011 11:42:24 +0000</pubDate>
		<dc:creator>stefan</dc:creator>
		
		<category><![CDATA[Om Theofilos]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.theofilos.nu/?p=69</guid>
		<description><![CDATA[Den tyske teologen Friedrich Schleiermacher (1768-1834) är en av de mest inflytelserika moderna teologerna. Han levde i en tid då både upplysningens rationalism och romantiken var kritiska mot kristen tro och religion i allmänhet. Schleier macher försökte försvara religionen från den framväxande kritiken hos den bildade och kulturella eliten i sin tid. Men hans försvar [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Den tyske teologen Friedrich Schleiermacher (1768-1834) är en av de mest inflytelserika moderna teologerna. Han levde i en tid då både upplysningens rationalism och romantiken var kritiska mot kristen tro och religion i allmänhet. Schleier macher försökte försvara religionen från den framväxande kritiken hos den bildade och kulturella eliten i sin tid. Men hans försvar hade ett högt pris – han sålde kristendomens relation till verkligheten. I ett lika desperat som briljant försök omkonstruerade han grunden för kristen tro (vilket traditionellt varit historiskt) till en subjektivisering av tron. De anspråk den kristna tron gjorde på verkligheten reducerades till en korrelation till människans ”intuition” och ”känsla av absolut beorende” (gefühl).</p>
<p>Schleiermacher följde här den något tidigare filosofen Immanuel Kant (1724- 1804) som också ville rädda religionen från den bildade elitens kritik. Kant avvisade möjligheten att tron kunde ha en teoretisk grund, d.v.s. att påståenden om Gud eller uppståndelsen varken kunde vara sanna eller falska. De var s.k. ”a-teoretiska” påståenden, för de var inte påståenden som försökte säga något om hur verkligheten är. Kant försökte istället att legitimera tron på att Gud finns genom moralen. Utan Gud, även om han är teoretiskt obevisbar, har moralen ingen grund. Därför “postulerade” Kant att Gud måste existera.<br />
Schleiermacher gick ett steg längre. Han menade att religionen inte heller var grundad i moralen – han gav därmed kristendomens bildade kritiker rätt i mångt och mycket. Men han var inte beredd att ge upp religionen för det. Den religion som blir kvar är av en art som inte kan begreppsliggöras eller har något med människans moral att göra: ”Religionens väsen är varken tanke eller handling utan intuition och känsla. Den söker genom intuitionen kontakt med universum som helhet”. Dessa tankar om religion har gett stora återverkningar i europeisk teologi och kultur. De nordiska länderna är inget undantag. I Sverige fördes denna tradition vidare vid Lunds universitets teologiska institution genom Gustaf Aulén (1879- 1977) och Anders Nygren (1890-1979), båda professorer i Lund och sedermera båda biskopar i Strängnäs respektive Lunds stift. Auléns och Nygrens a-teoretiska kristendomstolkning ledde fram till den dräpande kritiken av kristendomens sanningsanspråk, eller avsaknaden därav, i svensk teologi genom Ingemar Hedenius (1908-1982) Tro och vetande 1949. En bok som för många blev (den slutgiltiga) anledningen att lämna tron för gott eller, alternativt, fly in i en subjektiviserad och skyddad kristendom som inte var åtkomlig för kritik. Generationer av präster och lärare har blivit undervisade i denna teologi även om vi numer kan skönja en ny öppenhet i svensk teologi.</p>
<p>En sak som ofta glöms bort i sammanhanget är att både Kant och (kanske ännu mer Schleiermacher) försökte i sin tid och situation försvara den kristna tron, d.v.s. de bedrev apologetik. Men försvaret blev istället en förlustreträtt, en kompromiss som vi fortfarande inte återhämtat oss ifrån. Konsekvensen av Schleiermachers och Kants apologetik är en separation av verkligheten i två sfärer – tro och vetande, förnuft och känsla, det offentliga och det privata.<br />
Vad vi behöver är en apologetik som istället kan sammanföra dessa två sfärer. Annars kommer den kristna tro att förbli en privatsak, något som man inte kan diskutera offentligt. Det innebär en apologetik som inte endast argumenterar med förnuftet (eller känslan eller tron etc.) utan demonstrerar den kristna trons sanning på livets alla områden; att kristen tro beskriver verkligheten som den är. Först då kommer den kristna tron inte bara att bli relevant igen utan också sann mot sitt ursprung. Först då kommer den kristna tron kunna försvaras och också kunna peka ut inkonsekvenser i andra sätt att se på och leva i världen. För världen skapades av Gud och den är gjord så att vi kan leta oss fram till honom eftersom att den innehåller gränser och karaktärsdrag som vittnar om en Skapare (Apg. 17:26-8). Det är till denna skapelse som den kristna tron är det starkaste gensvaret. Alla andra svar kommer att reducera tron till något den inte är, så som Kant (moral) och Schleiermacher (känsla). Evangeliet talar om skapelsen – inte för att det står skapelsen emot utan för att det är själva hjärtat i Guds pågående skapelseverk. Alltså behöver vi inte sälja ut den kristna trons sanning, för den berör allt, hela verkligheten i dess fullhet.</p>
<p>Må Gud höra vår bön och bistå oss!</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.theofilos.nu/?feed=rss2&amp;p=69&amp;lang=sv</wfw:commentRss>
		</item>
		<item>
		<title>Apologetikens återkomst av Stefan Gustavsson</title>
		<link>http://www.theofilos.nu/?p=65&amp;lang=sv</link>
		<comments>http://www.theofilos.nu/?p=65&amp;lang=sv#comments</comments>
		<pubDate>Fri, 04 Mar 2011 07:19:37 +0000</pubDate>
		<dc:creator>stefan</dc:creator>
		
		<category><![CDATA[Om Theofilos]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.theofilos.nu/?p=65</guid>
		<description><![CDATA[Kristen tro har varit ifrågasatt från första början. Jesus själv röjdes ju ur vägen av sina kritiker. De menade att hans undervisning var felaktig och att han som person var ond.
Jesus som apologet
Innan avrättningen, under de tre åren i offentlighetens ljus, mötte Jesus ständigt frågor, invändningar och kritik. Och han viftade inte lättvindigt bort frågorna [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Kristen tro har varit ifrågasatt från första början. Jesus själv röjdes ju ur vägen av sina kritiker. De menade att hans undervisning var felaktig och att han som person var ond.</p>
<h3>Jesus som apologet</h3>
<p>Innan avrättningen, under de tre åren i offentlighetens ljus, mötte Jesus ständigt frågor, invändningar och kritik. Och han viftade inte lättvindigt bort frågorna eller försökte undvika dem som våra dagars mediatränade politiker lärt sig att göra. En genomläsning av de fyra evangelierna visar istället hur central dialogen var för Jesus. Han var ständigt i samtal, diskussion och debatt! En sökning på <a title="bibeln.se" href="http://www.bibeln.se/">bibeln.se</a> visar att ordet ”frågade” förekommer 144 gånger och ordet ”svarade” 275 gånger i de fyra evangelierna (Bibel 2000).<br />
Jesus mötte frågor av alla slag. Om vi följer Lukas evangelium ser vi att Jesus bland annat fick:</p>
<ul>
<li>kritiska frågor om livsstil: ”Hur kan ni äta och dricka med syndare?” <sup id="item_563-footnoteRef_1" class="footnote"><a class="footnoteLink" title="View footnote #1" href="http://www.credoakademin.nu/index.php/articles/article/apologetikens_aterkomst#item_563-footnote_1">1</a></sup></li>
<li>undersökande frågor angående sin person: ”Är du den som ska komma eller ska vi vänta på någon annan?” <sup id="item_563-footnoteRef_2" class="footnote"><a class="footnoteLink" title="View footnote #2" href="http://www.credoakademin.nu/index.php/articles/article/apologetikens_aterkomst#item_563-footnote_2">2</a></sup></li>
<li>oärliga frågor som ställdes för att sätta honom på prov: ”Vad ska jag göra för att vinna evigt liv?” <sup id="item_563-footnoteRef_3" class="footnote"><a class="footnoteLink" title="View footnote #3" href="http://www.credoakademin.nu/index.php/articles/article/apologetikens_aterkomst#item_563-footnote_3">3</a></sup></li>
<li>nyfikna teologiska frågor: ”Är det bara några få som blir räddade?” <sup id="item_563-footnoteRef_4" class="footnote"><a class="footnoteLink" title="View footnote #4" href="http://www.credoakademin.nu/index.php/articles/article/apologetikens_aterkomst#item_563-footnote_4">4</a></sup></li>
<li>frälsningshistoriska frågor om Guds tidtabell: ”Tillfrågad av fariseerna om när Guds rike skulle komma …” <sup id="item_563-footnoteRef_5" class="footnote"><a class="footnoteLink" title="View footnote #5" href="http://www.credoakademin.nu/index.php/articles/article/apologetikens_aterkomst#item_563-footnote_5">5</a></sup></li>
</ul>
<p>Hur hanterade Jesus detta? Han gick i dialog med dem som frågade. Han bemötte kritiken. Han gav svar. Lukas säger att Jesus ”ansattes hårt” och att de ”ställde många besvärliga frågor”.<sup id="item_563-footnoteRef_6" class="footnote"><a class="footnoteLink" title="View footnote #6" href="http://www.credoakademin.nu/index.php/articles/article/apologetikens_aterkomst#item_563-footnote_6">6</a></sup> Men han påpekar också att de ”lyckades inte få fast honom för något som han sade när folket hörde på, och de häpnade över hans svar och teg”.<sup id="item_563-footnoteRef_7" class="footnote"><a class="footnoteLink" title="View footnote #7" href="http://www.credoakademin.nu/index.php/articles/article/apologetikens_aterkomst#item_563-footnote_7">7</a></sup> Eller med de skriftlärdas ord till Jesus efter en utmanande diskussion kring frågan om de döda kommer att uppstå: ”Mästare, det var bra svarat”.<sup id="item_563-footnoteRef_8" class="footnote"><a class="footnoteLink" title="View footnote #8" href="http://www.credoakademin.nu/index.php/articles/article/apologetikens_aterkomst#item_563-footnote_8">8</a></sup></p>
<p>Evangelierna ger oss många exempel på hur Jesus använder förnuft och logik när han försvarade sitt budskap. Ta frågan om vems ärende han gick: Guds eller djävulens? Jesu förmåga att bota sjuka och befria människor från det ondas inflytande var odiskutabelt i hans samtid; de såg med egna ögon vad som hände. För kritiker var det lönlöst att ifråga sätta verkligheten i dessa skeenden. Istället reste de frågan om varifrån Jesus fick sin makt: “Det måste vara med demonernas furste Beelsebul som den mannen driver ut demonerna.”</p>
<p>Jesu respons är illustrativ. Han ställer två motfrågor, som båda undergräver deras påstående. För det första frågar han efter det menings fulla i att tänka sig att den onda makten ger sig på sig själv: ”… om Satan driver ut Satan splittras han. Hur skall hans rike då kunna bestå?” För det andra vänder han kritikernas fråga mot dem själva. Också de försöker befria besatta människor och därmed blir deras anklagelse en bumerang: ”Om jag driver ut demonerna med Beelsebul, med vems hjälp driver då era anhängare ut dem?”<sup id="item_563-footnoteRef_9" class="footnote"><a class="footnoteLink" title="View footnote #9" href="http://www.credoakademin.nu/index.php/articles/article/apologetikens_aterkomst#item_563-footnote_9">9</a></sup></p>
<h3>Paulus som apologet</h3>
<p>Jesu öppna attityd präglade också Paulus. Under sina framgångsrika missionsresor till de stora städerna runt Medelhavet var han ständigt involverad i dialog och debatt. Han:</p>
<ul>
<li>”bevisade”<sup id="item_563-footnoteRef_10" class="footnote"><a class="footnoteLink" title="View footnote #10" href="http://www.credoakademin.nu/index.php/articles/article/apologetikens_aterkomst#item_563-footnote_10">10</a></sup></li>
<li>”disputerade”<sup id="item_563-footnoteRef_11" class="footnote"><a class="footnoteLink" title="View footnote #11" href="http://www.credoakademin.nu/index.php/articles/article/apologetikens_aterkomst#item_563-footnote_11">11</a></sup></li>
<li>”visade … att Messias måste lida och uppstå”<sup id="item_563-footnoteRef_12" class="footnote"><a class="footnoteLink" title="View footnote #12" href="http://www.credoakademin.nu/index.php/articles/article/apologetikens_aterkomst#item_563-footnote_12">12</a></sup></li>
<li>”försökte övertyga”<sup id="item_563-footnoteRef_13" class="footnote"><a class="footnoteLink" title="View footnote #13" href="http://www.credoakademin.nu/index.php/articles/article/apologetikens_aterkomst#item_563-footnote_13">13</a></sup></li>
<li>”sökte … vinna dem för tron på Jesus”<sup id="item_563-footnoteRef_14" class="footnote"><a class="footnoteLink" title="View footnote #14" href="http://www.credoakademin.nu/index.php/articles/article/apologetikens_aterkomst#item_563-footnote_14">14</a></sup></li>
</ul>
<p>Paulus manipulerade inte sina åhörare, utan lämnade dem frihet att utifrån sina egna förutsättningar själva undersöka budskapet. Som det står om judarna i Beroia: De ”forskade dagligen i skrifterna för att se om allt detta stämde”.<sup id="item_563-footnoteRef_15" class="footnote"><a class="footnoteLink" title="View footnote #15" href="http://www.credoakademin.nu/index.php/articles/article/apologetikens_aterkomst#item_563-footnote_15">15</a></sup> Inför anklagelsen att hans budskap visade att han var galen svarade han med att säga: ”Jag talar sanna och förnuftiga ord.”<sup id="item_563-footnoteRef_16" class="footnote"><a class="footnoteLink" title="View footnote #16" href="http://www.credoakademin.nu/index.php/articles/article/apologetikens_aterkomst#item_563-footnote_16">16</a></sup> John Stott skriver i sin kommentar till Apostlagärningarna:</p>
<p class="indent">Detta språkbruk visar att Paulus presentation av evangeliet var seriös, välargumenterad och övertygande. Eftersom han trodde att evangeliet var sant var han inte rädd att vända sig till sina åhörares förstånd. Hans sätt att proklamera sitt budskap var inte ett enkelt ”ta emot eller förkasta det”; istället använde han argument som understödde och tydliggjorde hans påstående. Han försökte övertyga för att omvända och, som Lukas tydligt påpekar, blev också många övertygade.<sup id="item_563-footnoteRef_17" class="footnote"><a class="footnoteLink" title="View footnote #17" href="http://www.credoakademin.nu/index.php/articles/article/apologetikens_aterkomst#item_563-footnote_17">17</a></sup></p>
<p>Vi finner alltså hos både Jesus och Paulus en konsekvent apologetisk förmedling av evangeliet: de förklarade och försvarade det budskap de proklamerade.</p>
<h3>Den tidiga kyrkans apologeter</h3>
<p>Motståndet mot kristen tro växte i samma takt som den kristna församlingen växte. Och den tidiga kyrkan utmanades från olika håll.</p>
<p>För det första utmanades den kristna kyrkan av synagogan. Många judar menade att en korsfäst Messias var en omöjlighet. Jesu förnedrande död på korset motbevisade varje messianskt anspråk från hans sida.</p>
<p>För det andra utmanades den kristna kyrkan av de romerska myndigheterna. Till att börja med betraktade romarna den kristna tron som en del av den judiska religionen. I Apostlagärningarna menar till exempel den romerske ståthållaren Festus att den kristna tron handlar om ”tvistefrågor i deras egen [judarnas] religion”.<sup id="item_563-footnoteRef_18" class="footnote"><a class="footnoteLink" title="View footnote #18" href="http://www.credoakademin.nu/index.php/articles/article/apologetikens_aterkomst#item_563-footnote_18">18</a></sup> Och romarna hade gett judarna religionsfrihet; de behövde inte tillbe kejsaren. Denna religionsfrihet gällde därmed också för de kristna. Men situationen förändrades snabbt genom att synagogan markerade att den kristna tron inte var en variant av judendomen utan en egen religion. Kyrkans första tre århundraden, fram till början av 300-talet då kristen tro först blev tillåten och sedan påbjuden, kom därför att präglas av mycket motstånd och förföljelse från de romerska myndigheterna.</p>
<p>För det tredje utmanades den kristna kyrkan av den framväxande gnosti cismen. De använde sig gärna av både Jesus och apostlarna för att motivera en syn på Gud, människan och frälsningen som var radikalt annorlunda jämfört med vad den historiske personen Jesus stod för. En tidig form av historierevisionism, skulle man säga.<br />
För det fjärde utmanades den kristna kyrkan av den klassiska grekiska filosofin. Som vi kan se i Apg 17 mötte Paulus filosofer i Aten som studerade Epikuros och Zenon. Kyrkofadern Tertullianus, född ca 160 e kr, är välkänd för den kontrast han såg mellan grekisk förnuftstro och judisk-kristen uppenbarelsetro, mellan Aten och Jerusalem:<br />
Jag har ingen användning av en stoisk, platonsk eller aristotelisk kristendom. Efter Jesus har vi inte längre något behov av spekulation…<sup id="item_563-footnoteRef_19" class="footnote"><a class="footnoteLink" title="View footnote #19" href="http://www.credoakademin.nu/index.php/articles/article/apologetikens_aterkomst#item_563-footnote_19">19</a></sup></p>
<p>Utmaningarna kom alltså från olika håll och hade olika innehåll. Den kristna tron ifrågasattes teologiskt, politiskt, historiskt och moraliskt. Vad var då kyrkans respons? Geoffrey Bromiley, tidigare professor i kyrkohistoria vid Fullers teologiska seminarium, ger en intressant kommentar om urkyrkans respons i sin bok Historical Theology:</p>
<p class="indent">Det händer att dagens liberala teologer föreslår att eftersom evangeliet ändå var influerat av grekiskt tänkande så var gnosticismen en bland många giltiga former av tidig kristendom. Det var bara det att [gnosticismen] förlorade i striden emot de som var mindre frisinniga som den kom att kategoriseras som en villolära … Pastorer och teologer under denna tidsepok – som mötte förvirring inom traditionen och uppbrott i gemenskaper – föreföll inte ha sett saken på detta vis. De såg en klyfta i liv och mission såväl som i lära. Som de förstod det skulle denna klyfta, om den inte täpptes igen, innebära slutet för evangeliet, kyrkan och tjänsten till världen. Därför löpte de in i klyftan som försvarare av tron.<sup id="item_563-footnoteRef_20" class="footnote"><a class="footnoteLink" title="View footnote #20" href="http://www.credoakademin.nu/index.php/articles/article/apologetikens_aterkomst#item_563-footnote_20">20</a></sup></p>
<p>Responsen var alltså apologetisk. Man förklarade och försvarade den kristna tron. Under 100-talet framträdde en grupp kristna författare som också uttryckligen kallades apologeter och som skrev försvarsskrifter för den kristna tron. De antog, liksom Jesus och Paulus, utmaningen från omgivningen och gick i dialog med kritik och missförstånd. Bland apolo geterna fanns Aristides, Athenagoras, Minucius Felix, Justinus Mart y ren, Tatianos och Theofilos av Antiokia.</p>
<h3>Majoriteten behöver inte argumentera</h3>
<p>Från 300-talets början förändrades situationen. Förföljelserna upphörde och den kristna tron blev först tillåten och sedan påbjuden. En liten rörelse i Israel hade nu utvecklats till att bli den dominerande tron i romarriket! Och därmed minskade förstås behovet av apologetik, eftersom kristen tro nu blivit den naturliga utgångspunkten.</p>
<p>Det filosofiska och teologiska samtalet fortsatte förstås, men fokus under de kommande tusen åren kom allt mer att ligga på inomkristna frågeställningar om vad som är den rätta förståelsen av kristen tro. Apologetiken behövdes inte på samma sätt som tidigare. Visserligen fort satte teologer att diskutera utmaningarna från t ex den klassiska grekiska filosofin, men diskussionen blev allt mer en inomkyrklig diskussion.</p>
<p>Så småningom började dock den kristna trons självklarhet att ifråga sättas. En gradvis process från renässansen till upplysningen förändrade radikalt tankeklimatet i Europa. Kritiken mot den kristna tron som sådan – inte bara mot en viss tolkning av den – tog fart igen. Tanken på under och uppenbarelse avvisades, argumenten för Guds existens underkändes och evangeliernas historicitet förnekades. I den kristna gudstrons ställe sattes först deismen och sedan naturalismen.</p>
<h3>Kyrkans katastrofala respons</h3>
<p>Vad var kyrkans respons i detta nya läge? När det gäller den protestantiska kyrkan – som sedan reformationen dominerat vår del av världen – är två huvudriktningar tydliga:<br />
För det första den liberala teologin, som valde att instämma i kritiken av kristendomen och därför göra om tron så att den kan samspela med naturalismen. Detta skedde ofta under namn av apologetik; att anpassa kristen tro sågs som det bästa sättet att försvara den. Den tyske teologen Friedrich Schleiermacher, som levde 1768-1834, är ett av de tydligaste exemplen. Han önskade ge en respons på den kristendomskritiska filosofin från David Hume (1711-76) och Immanuel Kant (1724-1802) och gå i dialog med dem som i hans samtid föraktade den kristna tron. Hans ärende var alltså apologetiskt. Problemet är att han valde att inte försvara den kristna tron; han förändrade den istället! Därmed är han inte en apologet i nytestamentlig mening. Detsamma kan sägas om flera av 1900-talets mest inflytelserika liberala teologer, som till exempel Rudolf Bultmann. Han önskade kommunicera kristen tro till samtiden, men accepterade den naturalistiska världsbilden och tvingades därför i grunden göra om innehållet i kristen tro. Kvar blev en kristendom utan transcendens, utan helighet och utan egentliga sanningsanspråk. Kvar blev en kristen tro utan livskraft.</p>
<p>Den tyske teologen Wolfhart Pannenberg skriver utmanande om detta:</p>
<p class="indent">Sekulariseringens största framgång ligger trots allt i dess överallt spridda demoralisering hos kyrkoarbetare och teologer som borde proklamera och tolka evangeliets sanning. Istället vilseleder de sig själva att de uppnår det målet genom att anpassa den kristna tron och livet till sekulariseringens krav. Jag är övertygad om att det situationen kräver är just motsatsen till en sådan okritisk anpassning. Ju mer framgång sekulariseringen får desto mer angeläget är det att den kristna tron och livet ses i kontrast till den sekulariserade kulturen. Det som behövs är en stark bekräftelse av de centrala trosartiklarna i kristedomen emot sekulariseringens ande…<sup id="item_563-footnoteRef_21" class="footnote"><a class="footnoteLink" title="View footnote #21" href="http://www.credoakademin.nu/index.php/articles/article/apologetikens_aterkomst#item_563-footnote_21">21</a></sup></p>
<p>För det andra den pietistiska teologin, som istället valde att ignorerade kritiken och lägga fokus på den personliga erfarenheten. Här blev tron ett skyddat rum, oåtkomligt för tänkande och argument. Även om det bibliska innehållet troget förkunnades, motiverades det sällan och relaterades inte till upplysningsfilosofins frågeställningar.<br />
I båda fallen – liberalism och pietism – placerades biblisk apologetik i malpåse. Den protestantiska kyrkan lämnade på det sättet intellektuell ”walk over” när den utmanades av naturalismen. Två hundra år efter upplysningen har också den kristna tron drastiskt marginaliserats i väster landet. Varför? Bland annat därför att kyrkan inte tagit det apologetiska uppdraget på samma allvar som Jesus, Paulus och de första århundradens apologeter gjorde.</p>
<h3>Apologetik i en postmodern tid</h3>
<p>Men är det meningsfullt för oss nu, i början av det tredje årtusendet efter Kristus, att återuppliva apologetiken? Innebär inte övergången från det moderna till det postmoderna att det tankemässiga försvaret av kristen tro definitivt spelat ut sin roll? I en tid som ser ut att värdesätta känsla mer än tanke, det subjektiva mer än det objektiva, det personliga mer än det abstrakta har väl apologetik ingen funktion längre? Min tes är den motsatta: Behovet av apologetik är idag större än någonsin. Det finns flera argument som jag menar styrker den tesen.</p>
<p>För det första innebär vår nuvarande situation att den kristna kyrkan är dubbelt utmanad – av både det moderna och postmoderna perspektivet – och därför har ett dubbelt behov av att motivera och försvara innehållet i den kristna tron. Det moderna projektet ifrågasätter den kristna trons innehåll, medan det postmoderna perspektivet ifrågasätter själva möjligheten att nå fram till sanning. Båda invändningarna måste ges en kristen respons. Apologetikens roll har därför inte blivit mindre, utan större.</p>
<p>För det andra måste vi göra rätt analys av det postmoderna. Det är en sak att göra uppror mot auktoriteter; det är en annan sak att växa upp utan några. Den postmoderna filosofi, som gradvis växte fram under 1980-talet, sysslar med kritik av andras idéer men har få egna svar att ge på tillvarons grundfrågor. När allt är dekonstruerat och slaget i ruiner, vad händer då? Det postmoderna tänkandet ifrågasätter fasta värden, absoluta sanningar och kritiserar tanken på objektivitet. Istället är allt relationellt och beroende av kontext. Språkets möjlighet att beskriva en av oss oberoende verklighet betvivlas. Men denna radikala skepticism gentemot sanning och språk slutar i förtvivlan och meningslöshet om man tar den på allvar. Ernest Hemingways bön i novellen A Clean, Well-Lighted Place kan illustrera vad jag menar. Han gör där en tragisk parodi på bönen Fader Vår, utifrån det spanska ordet ”nada”, som betyder tomhet, intighet: “Our nada who art in nada, nada be thy name, thy kingdom nada, thy will be nada in nada as it is in nada…”</p>
<p>Det postmoderna perspektivet har ingen inneboende kraft att bestå, eftersom det bryter ner och inte ger hopp. En människa som växer upp bakom skyddande murar, som begränsar och stänger inne, har förstås ett inneboende behov av att få riva murarna och få vidga sina perspektiv. Men den människa som växt upp på den ändlösa stäppen, som saknar landmärken och orienteringspunkter kommer förstås att uppleva det motsatta behovet: att få perspektiv.</p>
<p>Postmodernismen fick sin energi från kritiken av det moderna, som begränsade och förminskade människan. Men efterhand som människor nu växer upp i en, åtminstone på vissa områden, postmodern kultur, kommer också frågan om vägledning och perspektiv tillbaka. Os Guinness skriver:</p>
<p class="indent">Vi måste komma ihåg att genom historien har värderingen av sanning generellt segrat över skepticismens advokater. Trots att sanning och skepticism alltid har befunnit sig i ett spänningsförhållande är dagens värdering av skepticism över sanning inte den normala situationen. Vi må tillitsfullt förvänta att värderingen av sanning kommer att segra igen.<sup id="item_563-footnoteRef_22" class="footnote"><a class="footnoteLink" title="View footnote #22" href="http://www.credoakademin.nu/index.php/articles/article/apologetikens_aterkomst#item_563-footnote_22">22</a></sup></p>
<p>Det finns intressanta tecken på att detta redan håller på att ske. I en intervjubok med fem unga svenska filosofer säger Åsa Wikforss: ”Man kan inte vara skeptiker när det gäller sanning utan bara när det gäller delar av vår kunskap. Vi har sanningsbegreppet i oss vare sig vi vill eller inte.”<sup id="item_563-footnoteRef_23" class="footnote"><a class="footnoteLink" title="View footnote #23" href="http://www.credoakademin.nu/index.php/articles/article/apologetikens_aterkomst#item_563-footnote_23">23</a></sup> En recensent av boken skrev: ”Efter decennier av dekonstruktiv eklut har tvivlet drabbat tvivlet, och intresset för sanning, rättvisa, språk och verklighet är åter skönjbart.”<sup id="item_563-footnoteRef_24" class="footnote"><a class="footnoteLink" title="View footnote #24" href="http://www.credoakademin.nu/index.php/articles/article/apologetikens_aterkomst#item_563-footnote_24">24</a></sup></p>
<p>För det tredje har samtalet om Gud öppnats upp på ett högst oväntat sätt. Det gäller både inom filosofin och naturvetenskapen. Inom filosofin har de senaste decennierna inneburit stora förändringar. Ett växande antal akademiska filosofer argumenterar idag för Guds existens! Quentin Smith, själv ateistisk filosof, skriver:</p>
<p class="indent">Det blev nästan över en natt ’akademiskt respekterat’ att inom filosofin argumentera för teism. Detta gjorde filosofi till en gynnat ingång för de mest intelligenta och begåvade teisterna till akademin i dag. Gud är inte ’död’ i akademin. Han kom tillbaka i slutet på 1960-talet och är nu livs levande i hans mest otippade akademiska fäste – de filosofiska institutionerna.<sup id="item_563-footnoteRef_25" class="footnote"><a class="footnoteLink" title="View footnote #25" href="http://www.credoakademin.nu/index.php/articles/article/apologetikens_aterkomst#item_563-footnote_25">25</a></sup></p>
<p>Inom naturvetenskapen har Big Bang-teorin på ett liknande sätt gett näring åt ett förnyat samtal om Gud. Ateismens klassiska hållning är ju att betrakta universum som evigt. Men om universum inte är evigt, utan har blivit till, öppnar det upp gudsfrågan på ett mycket intressant sätt.</p>
<h3>Apologetikens återkomst</h3>
<p>I USA pågår sedan många år tillbaka ett apologetiskt uppvaknande bland kristna. I artikeln ’The Rebirth of Apologetics’ skriver kardinal Avery Dulles:<br />
Över hela USA syns tecken på en väckelse för apologetiken. Evan ge li kala protestanter tar täten. Apologeter av Norman L. Geislers, William Lane Craigs och J.P. Morelands kaliber publicerar lärda verk i naturlig teologi och kristna bevis. Till skillnad från den äldre liberala protestantismen insisterar dessa evangelikaler på ortodoxi. De uppehåller förbehållslöst de grundläggande kristna lärorna om treenigheten, inkarnationen, försoningen och Jesu kroppsliga uppståndelse. Och deras metod har framgång. De kyrkor som kombinerar ett intresse för ortodoxi och apologetik växer. Deras seminarier attraherar stora skaror av entusiastiska studenter. En liknande väckelse tar också plats i katolska kretsar, om än något långsammare.<sup id="item_563-footnoteRef_26" class="footnote"><a class="footnoteLink" title="View footnote #26" href="http://www.credoakademin.nu/index.php/articles/article/apologetikens_aterkomst#item_563-footnote_26">26</a></sup></p>
<p>Må Gud ge oss en liknande renässans för kristen apologetik i Sverige!</p>
<p>Stefan Gustavsson</p>
<p><a href="mailto:Ange%20mejladress!?subject=H%C3%A4r%20kommer%20ett%20intressant%20tips!&amp;body=Hej!%0A%0AH%C3%A4r%20kommer%20ett%20intressant%20tips%20om%20n%C3%A5gonting%20jag%20just%20l%C3%A4st%20p%C3%A5%20CredoAkademins%20webbplats.%20T%C3%A4nkte%20du%20ocks%C3%A5%20kunde%20vara%20intresserad...%0A%0AHa%20det%20gott!%0A%0AKlicka%20h%C3%A4r:%20http://www.credoakademin.nu/index.php/articles/article/563"><img class="r-icons" title="Tipsa en kompis" src="http://www.credoakademin.nu/images/uploads/tellafriend.gif" border="0" alt="Tipsa en kompis" width="16" height="16" /></a><a href="http://www.credoakademin.nu/index.php/articles/article/apologetikens_aterkomst"><img class="r-icons" title="Skriv ut artikeln" src="http://www.credoakademin.nu/images/uploads/printer.gif" border="0" alt="Skriv ut artikeln" width="16" height="16" /></a><a href="http://www.credoakademin.nu/index.php/articles/article/apologetikens_aterkomst#articles"><img class="r-icons" title="Gå till toppen" src="http://www.credoakademin.nu/images/uploads/arrow-up.gif" border="0" alt="Gå till toppen" width="16" height="16" /></a></p>
<p class="small">©  2009 Stefan Gustavsson</p>
<p class="small">Källa/fotnot: Artikeln har tidigare publicerats i tidskriften <a title="Theofilos" href="http://www.theofilos.nu/">Theofilos</a> nr 1 2009.</p>
<hr /><strong>Fotnoter:</strong></p>
<ol id="footnotes">
<li id="item_563-footnote_1">Luk 4:30 <a class="footnoteRefLink" title="Return to this citation in the text" href="http://www.credoakademin.nu/index.php/articles/article/apologetikens_aterkomst#item_563-footnoteRef_1">↩</a></li>
<li id="item_563-footnote_2">Luk 7:19 <a class="footnoteRefLink" title="Return to this citation in the text" href="http://www.credoakademin.nu/index.php/articles/article/apologetikens_aterkomst#item_563-footnoteRef_2">↩</a></li>
<li id="item_563-footnote_3">Luk 10:25 <a class="footnoteRefLink" title="Return to this citation in the text" href="http://www.credoakademin.nu/index.php/articles/article/apologetikens_aterkomst#item_563-footnoteRef_3">↩</a></li>
<li id="item_563-footnote_4">Luk 13:23 <a class="footnoteRefLink" title="Return to this citation in the text" href="http://www.credoakademin.nu/index.php/articles/article/apologetikens_aterkomst#item_563-footnoteRef_4">↩</a></li>
<li id="item_563-footnote_5">Luk 17:20 <a class="footnoteRefLink" title="Return to this citation in the text" href="http://www.credoakademin.nu/index.php/articles/article/apologetikens_aterkomst#item_563-footnoteRef_5">↩</a></li>
<li id="item_563-footnote_6">Luk 11:53 <a class="footnoteRefLink" title="Return to this citation in the text" href="http://www.credoakademin.nu/index.php/articles/article/apologetikens_aterkomst#item_563-footnoteRef_6">↩</a></li>
<li id="item_563-footnote_7">Luk 20:26 <a class="footnoteRefLink" title="Return to this citation in the text" href="http://www.credoakademin.nu/index.php/articles/article/apologetikens_aterkomst#item_563-footnoteRef_7">↩</a></li>
<li id="item_563-footnote_8">Luk 20:39-40 <a class="footnoteRefLink" title="Return to this citation in the text" href="http://www.credoakademin.nu/index.php/articles/article/apologetikens_aterkomst#item_563-footnoteRef_8">↩</a></li>
<li id="item_563-footnote_9">Matt 12:22-27 <a class="footnoteRefLink" title="Return to this citation in the text" href="http://www.credoakademin.nu/index.php/articles/article/apologetikens_aterkomst#item_563-footnoteRef_9">↩</a></li>
<li id="item_563-footnote_10">Apg 9:22 <a class="footnoteRefLink" title="Return to this citation in the text" href="http://www.credoakademin.nu/index.php/articles/article/apologetikens_aterkomst#item_563-footnoteRef_10">↩</a></li>
<li id="item_563-footnote_11">Apg 9:29 <a class="footnoteRefLink" title="Return to this citation in the text" href="http://www.credoakademin.nu/index.php/articles/article/apologetikens_aterkomst#item_563-footnoteRef_11">↩</a></li>
<li id="item_563-footnote_12">Apg 17:2-4 <a class="footnoteRefLink" title="Return to this citation in the text" href="http://www.credoakademin.nu/index.php/articles/article/apologetikens_aterkomst#item_563-footnoteRef_12">↩</a></li>
<li id="item_563-footnote_13">Apg 18:4 <a class="footnoteRefLink" title="Return to this citation in the text" href="http://www.credoakademin.nu/index.php/articles/article/apologetikens_aterkomst#item_563-footnoteRef_13">↩</a></li>
<li id="item_563-footnote_14">Apg 28:23-24 <a class="footnoteRefLink" title="Return to this citation in the text" href="http://www.credoakademin.nu/index.php/articles/article/apologetikens_aterkomst#item_563-footnoteRef_14">↩</a></li>
<li id="item_563-footnote_15">Apg 17:11 <a class="footnoteRefLink" title="Return to this citation in the text" href="http://www.credoakademin.nu/index.php/articles/article/apologetikens_aterkomst#item_563-footnoteRef_15">↩</a></li>
<li id="item_563-footnote_16">Apg 26:25 <a class="footnoteRefLink" title="Return to this citation in the text" href="http://www.credoakademin.nu/index.php/articles/article/apologetikens_aterkomst#item_563-footnoteRef_16">↩</a></li>
<li id="item_563-footnote_17">Stott, John, The Message of Acts (IVP 1994), ss. 321-313. <a class="footnoteRefLink" title="Return to this citation in the text" href="http://www.credoakademin.nu/index.php/articles/article/apologetikens_aterkomst#item_563-footnoteRef_17">↩</a></li>
<li id="item_563-footnote_18">Apg 25:19 <a class="footnoteRefLink" title="Return to this citation in the text" href="http://www.credoakademin.nu/index.php/articles/article/apologetikens_aterkomst#item_563-footnoteRef_18">↩</a></li>
<li id="item_563-footnote_19">Tertullianus, Prescriptions Against Heretics, kap. 7. Hela Tertullianus text finns utlagd <a title="här" href="http://www.tertullian.org/articles/greenslade_prae/greenslade_prae.htm" target="_blank">här</a>. <a class="footnoteRefLink" title="Return to this citation in the text" href="http://www.credoakademin.nu/index.php/articles/article/apologetikens_aterkomst#item_563-footnoteRef_19">↩</a></li>
<li id="item_563-footnote_20">Geoffrey W. Bromiley, Historical Theology: An Introduction (T. &amp; T. Clark, 1978), s 19. <a class="footnoteRefLink" title="Return to this citation in the text" href="http://www.credoakademin.nu/index.php/articles/article/apologetikens_aterkomst#item_563-footnoteRef_20">↩</a></li>
<li id="item_563-footnote_21">Wolfgang, ‘Christianity and the West: Ambiguous Past, Uncertain Future’, i First Things, 48 (Decem ber 1994), ss. 18-23 <a class="footnoteRefLink" title="Return to this citation in the text" href="http://www.credoakademin.nu/index.php/articles/article/apologetikens_aterkomst#item_563-footnoteRef_21">↩</a></li>
<li id="item_563-footnote_22">Guinness, Os, Time for Truth (Baker Books, 2002) <a class="footnoteRefLink" title="Return to this citation in the text" href="http://www.credoakademin.nu/index.php/articles/article/apologetikens_aterkomst#item_563-footnoteRef_22">↩</a></li>
<li id="item_563-footnote_23">Nyhaga, Michael, Man kan inte vara skeptiker när det gäller sanning: fem svenska filosofer (Symposion, 2004) <a class="footnoteRefLink" title="Return to this citation in the text" href="http://www.credoakademin.nu/index.php/articles/article/apologetikens_aterkomst#item_563-footnoteRef_23">↩</a></li>
<li id="item_563-footnote_24">Larsson, Lisbeth, Dagens Nyheter, 25 november 2004 <a class="footnoteRefLink" title="Return to this citation in the text" href="http://www.credoakademin.nu/index.php/articles/article/apologetikens_aterkomst#item_563-footnoteRef_24">↩</a></li>
<li id="item_563-footnote_25">Smith, Quentin, ‘The Metaphilosophy of Naturalism’ i Philo 4/2, 2001. <a class="footnoteRefLink" title="Return to this citation in the text" href="http://www.credoakademin.nu/index.php/articles/article/apologetikens_aterkomst#item_563-footnoteRef_25">↩</a></li>
<li id="item_563-footnote_26">Dulles, Avery Cardinal, ‘The Rebirth of Apologetics’ i First Things, 143 (May 2004), ss. 18-23 <a class="footnoteRefLink" title="Return to this citation in the text" href="http://www.credoakademin.nu/index.php/articles/article/apologetikens_aterkomst#item_563-footnoteRef_26">↩</a></li>
</ol>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.theofilos.nu/?feed=rss2&amp;p=65&amp;lang=sv</wfw:commentRss>
		</item>
		<item>
		<title>Cynism av Stefan Lindholm</title>
		<link>http://www.theofilos.nu/?p=63&amp;lang=sv</link>
		<comments>http://www.theofilos.nu/?p=63&amp;lang=sv#comments</comments>
		<pubDate>Fri, 04 Mar 2011 07:18:00 +0000</pubDate>
		<dc:creator>stefan</dc:creator>
		
		<category><![CDATA[Om Theofilos]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.theofilos.nu/?p=63</guid>
		<description><![CDATA[I den här artikeln ska vi granska en allmän attityd som har präglat mänskligheten i all tider – cynism. Vi ska se på hur den kommer till uttryck och fungerar, inte minst, i ett modernt, skandinaviskt samhälle. Sedan kommer jag att kort bemöta denna attityd från ett kristet perspektiv, i förhållande till människosyn och det [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>I den här artikeln ska vi granska en allmän attityd som har präglat mänskligheten i all tider – cynism. Vi ska se på hur den kommer till uttryck och fungerar, inte minst, i ett modernt, skandinaviskt samhälle. Sedan kommer jag att kort bemöta denna attityd från ett kristet perspektiv, i förhållande till människosyn och det ondas problem. Syftet med artikeln är att förstå vår samtid för att kunna kommunicera bättre.</p>
<h3>Vad är cynism?</h3>
<p>Den centrala frågeställning jag kommer att arbeta med i denna artikel är: Vad är cynism? Det innebär att jag främst ägnar mig åt att söka förstå och analysera cynism och mindre åt att komma med en definitiv lösning till cynismens problem. Men att förstå är, som bekant, första steget mot lösningen. I andra halvan kommer jag dock att påbörja ett kristet svar på cynismens utmaningar.</p>
<p>Generellt bör man se cynism som en trend, en attityd och en inställning som genomsyrar kulturer, jargonger och människor. Vissa människor är mer och andra mindre cyniker, men vi är det alla någon gång och i någon mån.</p>
<p>För att komma in i ämnet kastar jag ut en arbetsdefinition som vi sedan kan bygga vidare på. Cynikern påstår sig kunna ”se igenom” från ”ytan” till ”verkligheten”. Det som ser ut att vara gott, sant, vackert är i själva verket egoistiskt, falskt och medelmåttigt. Han tror sig ständigt kunna se någon form av dold agenda bakom varje sken av godhet eller sanning.</p>
<p>Cynikern tror sig vara i en privilegierad position, varifrån allt kan kritiseras och ”ses igenom”. Han kan därför se igenom anspråket att Gud är god till verkligheten – världen är ond och det finns inget högre gott eller någon mening. Att se världen på ett annat sätt är enbart en illusorisk längtan efter högre moralisk ordning som inte kan uppnås. Man kan säga att cyniker lider av ett slags kronisk misstänksamhet mot allt som kan vara gott och sant.</p>
<p>Utifrån en kristen världsbild är cynism inte något förvånande utan en direkt konsekvens av syndafallet. När folk vänder sig bort från Gud och försöker överleva utan honom i Hans värld är det något som fattas. Det gör att cynikern ständigt kommer att se en snedvriden bild av världen, byggd på halvsanningar. Men det gör också att cynikern verkligen kommer att se en del av sanningen – världen är fallen och det finns ondska och hyckleri i världen. Problemet är att bara en del av sanningen kommer fram eftersom cynikern tror att det ytterst sett inte finns något gott eller skönt som kan övervinna det onda och fula. Här finns en ironi. Cynikern tror sig vara i en privilegierad position till omvärlden, men i själva verket gör detta anspråk honom blind eftersom hans anspråk på helsanningar alltid är halvsanningar. Precis denna blindhet är problemet. Det gör cynikern till en bitter, instängd och egoistisk människa istället för en tacksam, öppen och självutgivande människa mitt i en förvriden värld.</p>
<p>Konsekvenserna av cynismen som attityd är tragiska. Det finns en viss progression eller inbyggd logik. Cynikern har till exempel förlorat sin tilltro till människor och ännu mer till Gud. Det enda man kan ”lita på” är att människor ljuger och är själviska och att Gud inte är mer än en önskedröm. Detta leder ofta till ensamhet<sup id="item_565-footnoteRef_1" class="footnote"><a class="footnoteLink" title="View footnote #1" href="http://www.credoakademin.nu/index.php/articles/article/cynism#item_565-footnote_1">1</a></sup> eftersom man stänger möjlig heten till relationer byggda på förtröstan. Ensamheten leder sedan till att livet känns meningslöst och man blir apatisk. För att klara av denna situation finner cynikern olika sätt att överleva.</p>
<p>Underhållningen, som i dag är den vanligaste överlevnadsstrategin, fungerar både som bedövning och påspädning av cynismen. Vi kommer att återkomma till detta. Men först ska vi gå tillbaka i historien och se på cynismens idéhistoriska rötter och hur den har utvecklats och levt vidare tills idag.</p>
<h3>Klassisk cynism</h3>
<p>Cynism, som en livshållning, tillskrivs greken Diogenes (412-323 f.Kr.). Diogenes var en av sin samtids radikaler och sociala kritiker.<sup id="item_565-footnoteRef_2" class="footnote"><a class="footnoteLink" title="View footnote #2" href="http://www.credoakademin.nu/index.php/articles/article/cynism#item_565-footnote_2">2</a></sup> Hans filosofi var inte en skrivbordsprodukt utan en kritik av etablissemanget, en praktisk filosofi eller en utagerande livshållning. Ordet ’cynism’ härleds från grekiskans ord för hund (kyon) då Diogenes jämförde sig själv med hundars beteende och natur. En hund är naturlig och inte tillgjord som människan. På samma sätt ville cynikerna gestalta ett naturligt liv. En hund gör sina behov och visar sina sexuella utlevelser offentligt. Allså ska vi också leva så. Cynismen innebar en kritik av uppdelningen mellan det offentliga och det privata. Diogenes förespråkade en skamlös livsstil där inget är privat. Människor känner skam genom att de har blivit fostrade att känna skam i vissa situationer. Att leva som hundar är att leva skamlöst, enligt Diogenes.</p>
<p>Cynikerns metoder var alltså ganska radikala och provocerande. När de kritiserades bemötte de sina kritiker med ett skratt. Humorn – främst satir och ironi – var precis som i dag, det centrala kommunikationssättet. Låt oss nu se på cynismens utveckling under modernismen.</p>
<h3>(Post-)modern cynism</h3>
<p>Den moderna cynismen fick ett uppsving genom den kritiska och radikala filosofi som kom från ”misstänksamhetens mästare”, Karl Marx (1818-1883), Friedrich Nietzsche (1844-1900) och Sigmund Freud (1856-1939).<sup id="item_565-footnoteRef_3" class="footnote"><a class="footnoteLink" title="View footnote #3" href="http://www.credoakademin.nu/index.php/articles/article/cynism#item_565-footnote_3">3</a></sup> Deras misstänksamhet riktar sig emot etablerade institutioner, värderingar, traditioner och samhällsstrukturer. Vi ser därmed hos dessa ett slags kritik av det som anses som gott, eftertraktansvärt och rätt. Ytterst sett är deras kritik en kritik av Guds existens och Hans förhållande till moral. Nietzsches kritisk sträckte sig så långt att han förnekade dygder som ödmjukhet och även kärlek eftersom han hade sett igenom människan till hennes sanna natur som han ansåg innehöll en strävan efter makt och kontroll, en Übermensch.<sup id="item_565-footnoteRef_4" class="footnote"><a class="footnoteLink" title="View footnote #4" href="http://www.credoakademin.nu/index.php/articles/article/cynism#item_565-footnote_4">4</a></sup><br />
Nietzsches filosofi ledde till en ny sorts ärlighet och känsla för vad som är rätt. Detta ledde till det vi kallar för ’postmodernism’.<sup id="item_565-footnoteRef_5" class="footnote"><a class="footnoteLink" title="View footnote #5" href="http://www.credoakademin.nu/index.php/articles/article/cynism#item_565-footnote_5">5</a></sup> I och med postmodernismens intåg tror människor sig kunna genomskåda de etablerade strukturer som uppkommit i kultur och samhälle. Där marknadsförs en Nietzscheansk cynism som en högre form av ärlighet, en som ser igenom korruption, maktobalans, översitteri och annat som kommer med ideologierna.<sup id="item_565-footnoteRef_6" class="footnote"><a class="footnoteLink" title="View footnote #6" href="http://www.credoakademin.nu/index.php/articles/article/cynism#item_565-footnote_6">6</a></sup></p>
<p>Den postmoderna livskänslan är i grund och botten en cynisk misstro emot de ideologier som modernismen byggde upp.<sup id="item_565-footnoteRef_7" class="footnote"><a class="footnoteLink" title="View footnote #7" href="http://www.credoakademin.nu/index.php/articles/article/cynism#item_565-footnote_7">7</a></sup> Dessa modernistiska ideologier kallas ibland av postmoderna filosofer för ’metanarrativer’.<sup id="item_565-footnoteRef_8" class="footnote"><a class="footnoteLink" title="View footnote #8" href="http://www.credoakademin.nu/index.php/articles/article/cynism#item_565-footnote_8">8</a></sup> En metanarrativ eller ideologi är en allomfattande berättelse om verkligheten som är utformad till att föda ett visst behov hos oss. Behovet blir besvarat om vi ”köper” en viss ideologi. T.ex. kapitalismens ideologi föder vårt behov av prylar, stimulans och ombyte. Bakom denna metanarrativ eller berättelse finns uppfattningen att människan bara tror på saker som ger henne fördelar. Förutsättningen är att människan bryr sig mindre om dessa berättelser är sanna eller inte; sanningen är endast vad som fungerar eller som ger henne någon form av fördel eller rättfärdigar hennes livsstil.<sup id="item_565-footnoteRef_9" class="footnote"><a class="footnoteLink" title="View footnote #9" href="http://www.credoakademin.nu/index.php/articles/article/cynism#item_565-footnote_9">9</a></sup></p>
<p>Med andra ord, postmodern kultur handlar mycket om stil, om ytan, om att vara på ett visst sätt eller se ut på ett visst sätt, om att tillhöra en viss grupp, en subkultur. Att tillhöra en subkultur är i sig en kritik av de stora och etablerade lösningarna. Dessa ideologier är ”genomskådade” av den postmoderna cynikern och istället förespråkas de små, alternativa, lokala alternativen som mer autentiska.<sup id="item_565-footnoteRef_10" class="footnote"><a class="footnoteLink" title="View footnote #10" href="http://www.credoakademin.nu/index.php/articles/article/cynism#item_565-footnote_10">10</a></sup></p>
<p>Vi har alltså rört oss ganska långt från Diogenes cynism men det finns en stark kontinuitet i betoningen på en utagerande livshållning. Betoningen på att ha förmågan att skilja på yta och verklighet, att kunna se igenom, är gemensam. Vi ska nu se närmare på hur cynism färgar vårt sätt att tänka om verkligheten.</p>
<h3>Cynism som mental kirurgi</h3>
<p>Cynism har beskrivits som ett slags mental kirurgi.<sup id="item_565-footnoteRef_11" class="footnote"><a class="footnoteLink" title="View footnote #11" href="http://www.credoakademin.nu/index.php/articles/article/cynism#item_565-footnote_11">11</a></sup> Cynikern delar mentalt upp personer, institutioner, religioner och filosofier i sitt huvud och blottlägger alla dess delar, radar upp dem, synar dem och konstaterar att ”det var väl det jag trodde: skenet bedrar”.</p>
<p>Lisbet Salander – den uppgraderade versionen av Pippi Långstrump – från Stieg Larsons nu internationella boktrilogi, Milleniumserien<sup id="item_565-footnoteRef_12" class="footnote"><a class="footnoteLink" title="View footnote #12" href="http://www.credoakademin.nu/index.php/articles/article/cynism#item_565-footnote_12">12</a></sup>, är inkarnationen av mental kirurgi. I boken framställs hon som en stark och ensam hjältinna. Hon är utrustad med de av vår generation kanske mest åtråvärda egenskaperna – fotografiskt minne och en enorm analysförmåga som hon använder som hacker och skrupulös researcher i ”sanningens tjänst”. Lisbet blev ett offer för de stora samhällsinstitutionerna och ideologierna och har nu blivit en kritiker och fiende till alla övergripande maktstrukturer. Hennes misstro mot andra människor – inte minst män som är ”svin” och kvinnor som underkastar sig allt för lätt och som får skylla sig själva – färgar hela hennes tanke och handlingsmönster. Eftersom hon bär på denna insikt ger hon sig själv rätt att göra saker som är mer eller mindre omoraliska.</p>
<p>Filosofiskt sett finns det ett problem här om vi tror att ”kirurgisk analys” obetvingligt leder oss till sanningen om sakernas tillstånd (i den mån cynikern är villig att tala om en sanning). Här måste vi ställa kritiska frågor. Är den kirurgiska metoden pålitlig? Leder den till sanningen? Är det så att saker och ting aldrig är vad de ter sig som, är aldrig en människa bara en människa eller vad som ser ut att vara en god handling verkligen god? Måste jag göra en personanalys och hacka hennes dator som Salander för att kunna lita på eller älska en annan människa?</p>
<p>Enligt en kristen människosyn, kan en människa inte reduceras eller elimineras till sina beståndsdelar. En människa är alltid mer än sina delar (materialism) och handlingar (existentialism). Så det första problemet handlar om verkligheten – Vad är en människa?<sup id="item_565-footnoteRef_13" class="footnote"><a class="footnoteLink" title="View footnote #13" href="http://www.credoakademin.nu/index.php/articles/article/cynism#item_565-footnote_13">13</a></sup></p>
<p>Låt mig ta ett exempel. Enligt ett postmodernt synsätt är kön och sexualitet det som definierar en människa. Människan ses inte som en helhet där kön och sexualitet är viktiga delar utan något som är utmärkande för helheten. När den postmoderna människan sedan tänker på verkligheten i stort gör hon det utifrån det könsbestämda centrat. Den nedärvda synen på saker som moral, människovärde och estetik måste här de-konstrueras eller genomskådas för att sedan omformuleras på ett nytt rekonstruerat sätt.<sup id="item_565-footnoteRef_14" class="footnote"><a class="footnoteLink" title="View footnote #14" href="http://www.credoakademin.nu/index.php/articles/article/cynism#item_565-footnote_14">14</a></sup> I cynikerns rekonstruktion av människan har sexualiteten blivit den otvivelaktigt viktigaste delen i helheten där den förklarar och kontrollerar alla andra delar. Människans självbestämmande och hennes värde kommer från hur hennes kön och sexualitet förstås. Detta mönster är tydligt i dagens debatter om homosexualitet, familj, äktenskap och relationer.</p>
<p>Här kommer vi till sanningsfrågan. Vad är det som är kvar efter cynikerns analys av människan? Det som blir kvar är inte en hel människa utan snarare mentalt hoplappade delar av en människa. De rekonstruerande cynikerna ombildar dessa delar till ett nytt väsen, förhoppningsvis med vissa mänskliga drag, men med en ny och reducerad identitet.</p>
<p>Genom denna dekonstruktion/rekonstruktionsmetod tror cynikern sig kunna falsifiera alla påståenden som säger något annat, icke-cyniskt, om människans natur; t.ex. att sexualitet är en gåva från Gud. Cynikerns svar på sådana påståenden är att de är naiva, patriarkala, absurda, förtryckande, fundamentalistiska, medeltida och godtrogna. Finns knappast en värre diskussionsdödare! Filosofiskt bygger cynikerns attack på ett logiskt sett ogiltigt argument eftersom han attackerar personen och inte påståendets sanningshalt. Det är ett s.k. argumentum ad hominem. Man kan höra i debatter att någon säger ”Det är bara patriarkala fundamentalister som i dag kan påstå att Gud är god och har talat till oss genom Bibeln”. Tragiskt nog kan idag cynikers vulgära retorik räkna med samhällets, medias och den växande folkopinionens hjälp i kampen mot vad som kallas för fundamentalism och extremism men i själva verket är klassiskt kristen tro (eller i varje fall var kristen tro för en generation sedan).</p>
<h3>Cynism: en överlevnadsstrategi</h3>
<p>Hopp och förtröstan är för naiva personer, tycker cynikern. Det är närmast liktydigt med att vara oärlig och hycklare. Att ha hopp innebär att jag måste lita på en annan eller bli beroende och löpa risken att bli bränd och sviken. Logiken är som följer: Det kan ju visa sig att det jag hoppades på var falskt så det är bäst att inte hoppas på något. Eller: Saker och ting kommer att falla ihop och jag kommer att bli besviken.</p>
<p>Jag har absolut förståelse för att människor som har blivit svikna, förnedrade och utnyttjade har svårt att lita på eller hoppas på andra människor och vill inte naivt likställa deras upplevelse med cynism. Det är ofta en hälso sam reaktion att vara mer vaksam efter att ha blivit sviken. Men det är inte nödvändigtvis samma sak som att sluta hoppas eller lita på att personer och ting kan vara sanna och goda, även om mitt förflutna har visat annorlunda.</p>
<p>Det som är intressant i sammanhanget är att västerlandets cyniker oftast har varit relativt besparade från svek, utnyttjande och förnedring. De flesta har vuxit upp i medelklassmiljöer där farorna är relativt begrän sade<sup id="item_565-footnoteRef_15" class="footnote"><a class="footnoteLink" title="View footnote #15" href="http://www.credoakademin.nu/index.php/articles/article/cynism#item_565-footnote_15">15</a></sup>. Ändå finns det en utbredd skepsis och cynism!</p>
<p>Det vi har att göra med är konsumtionssamhällets psykologiska baksida. Media och underhållningsformerna får oss att inse att vi aldrig kommer att nå upp till deras höga krav på lycka och framgång. Här finner vi en av rötterna till västerlandets cynism – i spänning mellan vad som är min verklighet och underhållningens ouppnåeliga mål. Under håll ning har blivit ett slags rättighet.  När jag inte får underhållning blir jag nedstämd eftersom jag lättare än tidigare generationer blir uttråkad, desillusionerad och besviken. Denna nedstämdhet leder till cyniska attityder till samhället och kulturen eftersom vi hela tiden söker övervinna denna nedstämdhet<sup id="item_565-footnoteRef_16" class="footnote"><a class="footnoteLink" title="View footnote #16" href="http://www.credoakademin.nu/index.php/articles/article/cynism#item_565-footnote_16">16</a></sup>.</p>
<p>Cynism liknar buddhism – vilket intressant nog är en av de mer popu lära alternativa religionsformerna i pluralismens kölvatten – eftersom buddhisten tror sig kunna se igenom det illusoriska och ytan till verkligheten, till sakernas intighet. Detta ger en kontroll och en skön distans som gör att man kan sväva ovanför allt svårt och jobbigt i livet. Istället för att vara engagerad och arbetsam hyllas de nya dygderna: att vara ”laid back” och ”cool” (svenska ord duger inte!). Inte sällan blir cyniker attraherade av denna form av spiritualitet. Eftersom de är religiösa varel ser behöver de någon form av andlig spis. Buddhism bekräftar vad de redan tror – allting är tomhet och yta.</p>
<p>Detta visar på att cynism är ett slags överlevnadsstrategi i en trendkänslig och informationsstyrd värld. Det gör världen mer kontrollerbar. I ett informationssamhälle där val och trender avlöser varandra i blixtfart behöver jag någon form av stabilitet. Cynismens attityd ger mig den kontroll jag känner att jag behöver.</p>
<h3>Ironi, underhållning och cynism</h3>
<p>Det som var kommunikationssättet i klassisk cynism – humorn och provokationen – är det också i (post)modern cynism. Generation X<sup id="item_565-footnoteRef_17" class="footnote"><a class="footnoteLink" title="View footnote #17" href="http://www.credoakademin.nu/index.php/articles/article/cynism#item_565-footnote_17">17</a></sup>, som jag tillhör, har av Douglas Coupland kallats för den ”ironiska generationen” och ironin är det mest utmärkande draget i cynismens förmedling i dag.<br />
Ironi är inte i sig något ont. Det är ett sätt att tala. Jesus, t.ex. använde ironi och inte bara halvroliga ”ordskämt” som pastorer är så berömda för.<sup id="item_565-footnoteRef_18" class="footnote"><a class="footnoteLink" title="View footnote #18" href="http://www.credoakademin.nu/index.php/articles/article/cynism#item_565-footnote_18">18</a></sup> Det är frågan om vilken roll ironin har som är det viktiga.</p>
<p>För en cyniker har ironin rollen att fragmentera och att avskärma sig från andra människor och verkligheten som helhet. Man tror sig veta vad som verkligen är fallet och att allt som människor gör egentligen är egoistiskt och mediokert. När en person gör något som ser ut att vara något gott eller hjältemodigt, behöver cynikern inte tänka efter länge. Han vet redan vad som är fallet – ”under ytan” är hjälten bara ett misslyckat mobboffer från skolgården eller något i den stilen. De ironiska skämten ligger här mycket nära till hands.<sup id="item_565-footnoteRef_19" class="footnote"><a class="footnoteLink" title="View footnote #19" href="http://www.credoakademin.nu/index.php/articles/article/cynism#item_565-footnote_19">19</a></sup></p>
<p>Jesu ironi var aldrig cynisk.<sup id="item_565-footnoteRef_20" class="footnote"><a class="footnoteLink" title="View footnote #20" href="http://www.credoakademin.nu/index.php/articles/article/cynism#item_565-footnote_20">20</a></sup> Hans ironi var provokativ, fick folk att tänka och bli engagerade; en kallelse till omvändelse. Jesu ord, ”Ta bort bjälken ur ditt eget öga” (Matt. 7:5) är ett ironiskt sätt att framställa den blindhet vi drabbats av när vi dömer andra. Bilden kallar oss ut från vår egen själviskhet men inte genom cynism. Jesus är den enda som kan “se igenom” människan utan att bli cyniker. Vi tror oss kunna se igenom, genom mental kirurgi; ibland kanske vi lyckas se något men det blir ofta destruktivt och halvsant, eller kanske inte sant alls.</p>
<p>I slutänden blir det bara bekvämt för oss själva. Jesus var aldrig bekväm för någon eftersom han såg helsanningar och gick längre än cynikerns avskärmande attityd. Många moderna cyniker är nämligen cyniker eftersom det är bekvämt. Det får folk att skratta men ofta utan att tänka på varför de skrattar. Skrattet blir målet och inte medlet i en underhållningskultur. Det är ju en rättighet och något som inte kan ifråga­sättas utan att man blir betraktad som en tråkmåns. Ironi befinner sig bortom eller på ett bekvämt avstånd från rätt och fel.<sup id="item_565-footnoteRef_21" class="footnote"><a class="footnoteLink" title="View footnote #21" href="http://www.credoakademin.nu/index.php/articles/article/cynism#item_565-footnote_21">21</a></sup></p>
<p>I såpor som Dr. House, Vänner och Vita huset ser vi hur starkt detta element är. Dr. House är kanske mest uppenbar eftersom hans inställning är offensiv till skillnad från Vänners mer glättiga humor. Dr. House primära fråga till alla patienter är ”Vad är det du ljuger om?” Gör det honom till misantrop eller realist? Man vet inte riktigt i slutet eftersom hans faktiska omsorg om människor motiverar hans brutala metoder. Men det är klart att det är p.g.a. hans cynism som vi tycker om honom (och kanske t.o.m. ser upp till honom) och tycker illa om honom på samma gång.</p>
<p>Försök beskriva en hjälte som övertygar en cyniker. Med en hjälte menar jag någon som gör mer än vad som kanske ses som moraliskt nödvändigt eller ger ut utan att hoppas att få något tillbaka. Det du finner är att klassiska hjältar ser ut som mediokra stollar och tragiska psyko patiska idioter som försökte vara goda. Cynikern vet ju att alla är egoister ändå. Så hjältemod är naivt. Snarare bejublar cynikern antihjälten: den sorgsna misslyckade eller den förbittrade misstolkade människan som erkänner och lever främst för sig själv och inte för andra. Lisbeth Salander, igen, är ett bra exempel på det senare. Vi har sympati för cynikern men inte lika lätt för de ”rena hjältarna”. De är inte autentiska! Det krävs ett kostsamt mytmakeri för att vi ska tro på hjältar som Frodo och Gandalf (300 miljoner dollar närmare bestämt).</p>
<p>Det är idag en trend inom underhållningsindustrin att återuppväcka gamla 80-talshjältar men utan ”glammet”. Nu får vi se deras historia, hur de blev superhjältar, att de är människor som har tvivel och är svaga som vi. Batman blir svag och man får veta om hans mörkare sidor. Ont och gott kommer närmare varandra. Vann Jokern (cynismens inkarnation) i slutet av senaste filmen?</p>
<p>Ett annat exempel är filmen Wag the Dog (1997, regissör Barry Levin son). Den får oss att skratta åt det politiska arbetet som framställs som en regisserad filminspelning, en ”cover up story” på amerikansk TV. Filmen vill ”se igenom” det lömska och omoraliska sätt som skandaler blir övertäckta med spektakulära uppdiktade mediabilder. Här måste det sägas att filmen har ett verkligt samhällskritiskt syfte – visa amerikansk politiks baksida – som inte är enbart cyniskt. Det är när detta syfte blir underhållning som det blir mer tvetydigt. Problemet är att filmen förefaller vilja få oss att tänka följande: ”Om denna story är falsifierad, hur vet jag då om inte allt är falsifierat?” Men vad är det för en ”sanning” som filmmakaren vill förmedla?</p>
<p>Många ser filmen och skrattar, men vad är egentligen en rätt moralisk respons? Borde det inte vara fasa eller sorg eller rent av ilska över hur någon kan stereotypisera människor och samhällen på ett sådant sätt och få massornas applåder (av vilka förmodligen flera är politiker som viftar hysteriskt på sina svansar för att visa att de också kan)? Detta vittnar om en djupt cynisk människobild och samtidskultur.</p>
<h3>Har vi blivit bättre än Gud?</h3>
<p>Kan man se igenom Gud? Cynikern kan inte se en kärleksfull och allsmäktig Skapare utan ”Gud” är snarare en patetisk projektion av människans hopp och drömmar.<sup id="item_565-footnoteRef_22" class="footnote"><a class="footnoteLink" title="View footnote #22" href="http://www.credoakademin.nu/index.php/articles/article/cynism#item_565-footnote_22">22</a></sup>Kristnas hopp leder till hyckleri och dubbelmoral eftersom en kristen kan synda under veckan och be om förlåtelse på söndagen.</p>
<p>Men att se igenom kristna – vilket inte är så svårt – och att se igenom Gud är inte samma sak. Ibland måste vi ge cynikern rätt i hans kritik.<sup id="item_565-footnoteRef_23" class="footnote"><a class="footnoteLink" title="View footnote #23" href="http://www.credoakademin.nu/index.php/articles/article/cynism#item_565-footnote_23">23</a></sup> Cynikern ser igenom hyckleri, dubbelmoral och påklistrad kristendom. På detta sätt är cynikern lite av en profet, eftersom Gamla testamentets profeter ofta kritiserade folket för samma saker. Det finns dock kvalitativa skillnader som vi ska se. Mental kirurgi är inte samma sak som att tala profetiskt.</p>
<p>Den postmoderna människans problem med Gud är inte främst huruvida han existerar eller inte. Problemet är moraliskt. Cynikern tror att han är bättre än Gud. I antikens Rom byttes de gamla mytologiska gudarna ut – Zeus, Hera, Atlas och Diana – eftersom de ansågs vara moraliskt undermåliga. De var alla inbegripna i incest, avund, otrohet och hämnd.  Människor insåg sedermera att de var bättre än dessa lynniga ”gudar” som hela tiden krävde att man blidkade dem. Den kristna Guden började predikas samtidigt som antikens gudar led sin moraliska ”kris”. De kristnas Gud, insåg många, var helt klart moraliskt bättre än dessa avgudar. Därför blev denne nye Gud som Paulus predikade vid areopagen i Aten ett naturligt val. Idag befinner folk sig i en liknande situation, men nu med den kristna Guden. Vi tror oss ha blivit bättre än Gud. Resonemanget går ungefär: ”Jag skulle inte, om jag vore Gud, tillåta ondska och lidande i denna värld. Alltså kan Gud inte vara god och därmed inte existera”.<sup id="item_565-footnoteRef_24" class="footnote"><a class="footnoteLink" title="View footnote #24" href="http://www.credoakademin.nu/index.php/articles/article/cynism#item_565-footnote_24">24</a></sup></p>
<h3>Det godas problem</h3>
<p>Det klassiska problemet att tro på en god Gud i en värld som vår fylld med ondska är inte nödvändigtvis cynikerns problem. I dag är det ett moraliskt dilemma, medan det under upplysningen (var mer av ett) logiskt.<sup id="item_565-footnoteRef_25" class="footnote"><a class="footnoteLink" title="View footnote #25" href="http://www.credoakademin.nu/index.php/articles/article/cynism#item_565-footnote_25">25</a></sup> För cynikern är det med andra ord inte ondskan, lidandet och falskheten som är det största problemet. Problemet som ständigt irriterar cynikern är istället det godas obevekliga och till synes oförklarliga existens. Att människor är så envisa i sin tro att personer och ting kan bli bättre är ett mysterium.</p>
<p>C.S. Lewis sade att kristen tro snarare skapar än löser lidandets problem eftersom lidande inte skulle vara något problem om vi inte i vår dagliga erfarenhet kom nära lidande i världen. Utan något högsta gott förminskas ondskan eller kanske försvinner.<sup id="item_565-footnoteRef_26" class="footnote"><a class="footnoteLink" title="View footnote #26" href="http://www.credoakademin.nu/index.php/articles/article/cynism#item_565-footnote_26">26</a></sup></p>
<p>Ytterst sett är det mest grundläggande kristna problemet med ondskan i Guds skapelse inte detsamma som för den icke-kristne. För den kristne är problemet en fråga om att hålla ut, vänta på Guds rättvisa dom, frälsning och under tiden sörja och ibland klaga över att Gud dröjer men utan att sluta tro på hans godhet och makt.<sup id="item_565-footnoteRef_27" class="footnote"><a class="footnoteLink" title="View footnote #27" href="http://www.credoakademin.nu/index.php/articles/article/cynism#item_565-footnote_27">27</a></sup> Den kristne uppmanas till att handla emot ondska och lidande. För cynikern är detta synsätt inte möjligt eftersom Gud redan är ”genomskådad” – han är en tyrann, en egoistisk plågoande eller bara ett hjärnspöke som vi bör sluta tro på. Vi är bättre än Gud och han måste antingen uppdateras<sup id="item_565-footnoteRef_28" class="footnote"><a class="footnoteLink" title="View footnote #28" href="http://www.credoakademin.nu/index.php/articles/article/cynism#item_565-footnote_28">28</a></sup> eller förkastas<sup id="item_565-footnoteRef_29" class="footnote"><a class="footnoteLink" title="View footnote #29" href="http://www.credoakademin.nu/index.php/articles/article/cynism#item_565-footnote_29">29</a></sup>. Utan något högsta goda ”försvinner” problemet med ondska för cynikern.</p>
<p>För en kristen bör inte närvaron av ondska och lidande i världen vara främmande. Snarare är det något som är centralt i den kristna trons realism – det finns verklig ondska och lidande i världen, oavsett vilken förklaringsmodell eller teodicé<sup id="item_565-footnoteRef_30" class="footnote"><a class="footnoteLink" title="View footnote #30" href="http://www.credoakademin.nu/index.php/articles/article/cynism#item_565-footnote_30">30</a></sup> man antar för den. Så fort man förnekar denna realism slutar man att säga att den kristna tron är sann.</p>
<p>I centrum av den kristna tron finns korset, symbolen för dom, lidande och skam men samtidigt vår befrielse från detta. Cynism, däremot, liknar som jag nämnt buddhism i det att den vill hjälpa människor att leva i ett slags inre frid eftersom ondska och godhet, ytterst sett, är illusoriska. D.T. Suzuki, en buddhistforskare, skriver i en jämförelse att:</p>
<p>Kristen symbolik har mycket att göra med människans lidande. Korsfästelsen är allt lidandes höjdpunkt. Buddhister talar också om lidandet och dess höjdpunkt är när Buddha fridfullt sitter under Boditrädet vid Niranjafloden.<sup id="item_565-footnoteRef_31" class="footnote"><a class="footnoteLink" title="View footnote #31" href="http://www.credoakademin.nu/index.php/articles/article/cynism#item_565-footnote_31">31</a></sup></p>
<p>Kristna har ibland försökt övertyga cynikerna på deras villkor. Utgångs punkten är att Gud är moraliskt underlägsen oss och att han behöver ursäktas. Men varför skulle dessa villkor delas? Inte behöver Gud ursäktas för ”kosmiskt barnplågeri”<sup id="item_565-footnoteRef_32" class="footnote"><a class="footnoteLink" title="View footnote #32" href="http://www.credoakademin.nu/index.php/articles/article/cynism#item_565-footnote_32">32</a></sup> då Fadern sände sin Son i döden. Ingen vettig moraliskt funtad person skulle göra det, säger cynikern och fortfar i sin tro att han är bättre än Gud. Detta visar bara att grundläggande värderingar och trosföreställningar om offer, utgivande kärlek, lidandets verklighet inte delas med cynikern.</p>
<h3>Vem kan ”se igenom”?</h3>
<p>En kristen världsbild är realistisk eftersom den tar hela verkligheten så som den ter sig. Det finns ett hopp och en grund för förtröstan men dessa står aldrig utan lidande och svårigheter.<sup id="item_565-footnoteRef_33" class="footnote"><a class="footnoteLink" title="View footnote #33" href="http://www.credoakademin.nu/index.php/articles/article/cynism#item_565-footnote_33">33</a></sup> Det är snarare så att ondskan och lidandet enligt kristen tro borde vara förväntade eftersom det talar om att världen och allt vad som är i den ligger i den ondes våld, han som också kallas för lögnens fader.</p>
<p>Kanske skulle vi snarare kalla den Onde för ärkecynikern eftersom han faktiskt har en övernaturligt privilegierad position i förhållande till allt och alla (utom Gud) och kan faktiskt sägas ”se igenom”.<sup id="item_565-footnoteRef_34" class="footnote"><a class="footnoteLink" title="View footnote #34" href="http://www.credoakademin.nu/index.php/articles/article/cynism#item_565-footnote_34">34</a></sup> Men denna enorma teologiska kunskap har inte gjort honom bättre eller visare efter som han förnekar det goda mitt i dess Ansikte.<br />
Enligt kristen tro är Gud inte bara enormt intelligent utan allvetande, det betyder att han ser igenom i grunden det som cynikern önskar att han kunde se.<sup id="item_565-footnoteRef_35" class="footnote"><a class="footnoteLink" title="View footnote #35" href="http://www.credoakademin.nu/index.php/articles/article/cynism#item_565-footnote_35">35</a></sup> Vad är då skillnaden mellan cynikerns och Guds blick? Gud ser att människan är fallen; förmodligen ännu mer radikalt fallen än vad cynikerna ofta gör gällande. Men Gud ser samtidigt sin egen bild i människan, fragmenterad och sargad. Denna komplexa bild ser inte cynikern, han ser bara sin egen bild: alla andra är en förlängning av honom själv; där finns inget att hoppas på, inget att älska eller hylla. När Gud ser sin egen bild i en människa fylls han både med medkänsla till människan och ilska över synden som förstör och ödelägger. Gud kan inte vara cynisk och distanserad eftersom han ser hela bilden.</p>
<p>Guds medkänsla och ilska över synden har blivit uppenbarad i Jesu död och uppståndelse, i lidandets verklighet och dess lösning. Cynikern är dock oförmögen att se hur korset och uppståndelsen visat på livets verkliga problem och lösning. Cynism är snarare, som vi sade, en strategi till överlevnad i en gudlös värld och cynikerns lösning är inte att vara delaktig utan att försöka distansera sig. Så att offra sig för att rädda en annan människa kommer att vara dömt från början eftersom hjältemod är mediokra och patetiska uttryck för en falsk längtan efter en annan verklighet.<sup id="item_565-footnoteRef_36" class="footnote"><a class="footnoteLink" title="View footnote #36" href="http://www.credoakademin.nu/index.php/articles/article/cynism#item_565-footnote_36">36</a></sup></p>
<p>En kristen bör ha en större, mer Gudlik, bild av människan. Den kristne bör se vad fallet har orsakat och kan där hålla med cynikern (och här är en hel del självkritik välkommen!) men han bör inte stanna där utan se att det kristna hoppet ligger utanför människans egen godhet och skönhet. Hoppet ligger i att Författaren, Skaparen och Fullkomnaren av allting redan börjat i små, små steg förvandla människor till sin egen bild igen. För att cynikern ska kunna ”se” detta behövs ett ingripande i hans synfält, att hans egen bjälke förflyttas ur hans öga. Det krävs att något skakar honom så att han kommer att kunna vara öppen för att höra evangeliet, de goda nyheterna och inte bara de dåliga nyheterna som han är expert på.</p>
<p>Stefan Lindholm<br />
Redaktör och arbetare på L’Abri Fellowship, England</p>
<p><a href="mailto:Ange%20mejladress!?subject=H%C3%A4r%20kommer%20ett%20intressant%20tips!&amp;body=Hej!%0A%0AH%C3%A4r%20kommer%20ett%20intressant%20tips%20om%20n%C3%A5gonting%20jag%20just%20l%C3%A4st%20p%C3%A5%20CredoAkademins%20webbplats.%20T%C3%A4nkte%20du%20ocks%C3%A5%20kunde%20vara%20intresserad...%0A%0AHa%20det%20gott!%0A%0AKlicka%20h%C3%A4r:%20http://www.credoakademin.nu/index.php/articles/article/565"><img class="r-icons" title="Tipsa en kompis" src="http://www.credoakademin.nu/images/uploads/tellafriend.gif" border="0" alt="Tipsa en kompis" width="16" height="16" /></a><a href="http://www.credoakademin.nu/index.php/articles/article/cynism"><img class="r-icons" title="Skriv ut artikeln" src="http://www.credoakademin.nu/images/uploads/printer.gif" border="0" alt="Skriv ut artikeln" width="16" height="16" /></a><a href="http://www.credoakademin.nu/index.php/articles/article/cynism#articles"><img class="r-icons" title="Gå till toppen" src="http://www.credoakademin.nu/images/uploads/arrow-up.gif" border="0" alt="Gå till toppen" width="16" height="16" /></a></p>
<p class="small">©  Stefan Lindholm 2009</p>
<p class="small">Källa/fotnot: Artikeln har tidigare publicerats i tidskriften <a title="Theofilos" href="http://www.theofilos.nu/">Theofilos</a> nr 1 2009.</p>
<hr /><strong>Fotnoter:</strong></p>
<ol id="footnotes">
<li id="item_565-footnote_1">Ensamhet kan här förstås både som en psykologisk ensamhet där man känner sig isolerad och ensam och som en social ensamhet där man verkligen står utan relationer till andra människor. De flesta cyniker är ensamma psykologiskt trots att de är omgivna av många människor. <a class="footnoteRefLink" title="Return to this citation in the text" href="http://www.credoakademin.nu/index.php/articles/article/cynism#item_565-footnoteRef_1">↩</a></li>
<li id="item_565-footnote_2">Klassiska verket om cynism är Diogenes Laurentius, Diogenes från Sinope. I nutid, Peter Sloter dijks, Critique of Cynical Reason (University of Minesota Press, 1987). För en bra sammanfattning se Frederik Coplestons History of Philosophy, vol. 1. Greece and Rome, (Paulist Press, 1946) ss. 118-123. <a class="footnoteRefLink" title="Return to this citation in the text" href="http://www.credoakademin.nu/index.php/articles/article/cynism#item_565-footnoteRef_2">↩</a></li>
<li id="item_565-footnote_3">Se Merold Wesphals analys av dessa i Suspicion and Faith. The Religious Uses of Atheism (Fordham University Press, 1999). <a class="footnoteRefLink" title="Return to this citation in the text" href="http://www.credoakademin.nu/index.php/articles/article/cynism#item_565-footnoteRef_3">↩</a></li>
<li id="item_565-footnote_4">Se t.ex. Den Glada Vetenskapen (Bokförlaget korpen, 1997) ss. 128-35. <a class="footnoteRefLink" title="Return to this citation in the text" href="http://www.credoakademin.nu/index.php/articles/article/cynism#item_565-footnoteRef_4">↩</a></li>
<li id="item_565-footnote_5">Det som sägs komma efter modernismen, d.v.s. post-modernismen, är egentligen inte så mycket annorlunda från modernismens cynism. Det är snarare en intensifiering av det moderna projektet. Därför har postmodernismen ibland, rätteligen, kallats för hypermodernism. Det är helt enkelt den logiska slutsatsen av tankarna från Marx, Freud och Nietzsche. Men givetvis kan vi skilja på dem på ett relevant sätt som framgår av artiklarna i detta nummer. Min poäng här är att vi inte ska göra för stor poäng av skillnaden mellan de båda. <a class="footnoteRefLink" title="Return to this citation in the text" href="http://www.credoakademin.nu/index.php/articles/article/cynism#item_565-footnoteRef_5">↩</a></li>
<li id="item_565-footnote_6">Dick Keyes, True Heroism in a World of Celebrity Counterfeits (NavPress, 1995).<a class="footnoteRefLink" title="Return to this citation in the text" href="http://www.credoakademin.nu/index.php/articles/article/cynism#item_565-footnoteRef_6">↩</a></li>
<li id="item_565-footnote_7">Modernismen var i sin tur en misstänksamhet och rationalistisk kritik emot det (relativt) kristna värdegrundade enhets- och ståndssamhället före modernismen. <a class="footnoteRefLink" title="Return to this citation in the text" href="http://www.credoakademin.nu/index.php/articles/article/cynism#item_565-footnoteRef_7">↩</a></li>
<li id="item_565-footnote_8">Se Francois Lyotard, The Postmodern Condition. A Report on Knowledge (University of Minnesota Press, 1984). <a class="footnoteRefLink" title="Return to this citation in the text" href="http://www.credoakademin.nu/index.php/articles/article/cynism#item_565-footnoteRef_8">↩</a></li>
<li id="item_565-footnote_9">Keyes, Dick, Seeing Through Cynicism. A Reconsideration of the Power of Suspicion (IVP Press, 2006), ss. 50 ff. <a class="footnoteRefLink" title="Return to this citation in the text" href="http://www.credoakademin.nu/index.php/articles/article/cynism#item_565-footnoteRef_9">↩</a></li>
<li id="item_565-footnote_10">I protestantiska kretsar kan vi peka på den s.k. ’emerging church’-rörelsen som ett exempel på detta. För två intressanta analyser av detta se James Smith, Who’s Afraid of Postmodernism. Taking Derrida, Lyotard and Foucault to Church (Baker Academic, 2006) och Don Carson, Becoming Conversant with the Emerging Church (Zondervan, 2005). <a class="footnoteRefLink" title="Return to this citation in the text" href="http://www.credoakademin.nu/index.php/articles/article/cynism#item_565-footnoteRef_10">↩</a></li>
<li id="item_565-footnote_11">Jag använder här mental kirurgi som en metafor för att tala om det som postmoderna filosofer kallat för dekonstruktion. Mer om den senare längre fram.<a class="footnoteRefLink" title="Return to this citation in the text" href="http://www.credoakademin.nu/index.php/articles/article/cynism#item_565-footnoteRef_11">↩</a></li>
<li id="item_565-footnote_12">Män som hatar kvinnor, Flickan som lekte med elden, Luftslottet som sprängdes (Norstedt Förlag, 2005, 2006, 2007). <a class="footnoteRefLink" title="Return to this citation in the text" href="http://www.credoakademin.nu/index.php/articles/article/cynism#item_565-footnoteRef_12">↩</a></li>
<li id="item_565-footnote_13">En reducerande människosyn, som cynikerns, kommer att inte bara vara en strikt mental opera tion. Det kommer att få etiska konsekvenser för hur man agerar gentemot andra. Vad händer när dessa mentala kirugiska operationer plötsligt skvimpar över i ”verkligheten”? Om man redan i huvu det har en så uppdelad och reducerande verklighetsuppfattning är steget ofta inte långt till att bli en Salander. <a class="footnoteRefLink" title="Return to this citation in the text" href="http://www.credoakademin.nu/index.php/articles/article/cynism#item_565-footnoteRef_13">↩</a></li>
<li id="item_565-footnote_14">Många, kanske de flesta cyniker, stannar på det dekonstruerade planet eftersom den konsekvente cynikern inte tror på ”rekonstruktioner”. <a class="footnoteRefLink" title="Return to this citation in the text" href="http://www.credoakademin.nu/index.php/articles/article/cynism#item_565-footnoteRef_14">↩</a></li>
<li id="item_565-footnote_15">Detta är inte en kommentar om utvecklingsländers cynism. Ämnet i denna artikel är västerlandets cynism. Vidare medger jag att västerlandets hemmamiljöer är djupt problematiska på andra sätt. Jag kan bara peka på Ingmar Bergmans klassiker Scener från ett äktenskap eller den tragiska American Beauty med Kevin Spacey i huvudrollen. <a class="footnoteRefLink" title="Return to this citation in the text" href="http://www.credoakademin.nu/index.php/articles/article/cynism#item_565-footnoteRef_15">↩</a></li>
<li id="item_565-footnote_16">För en inträngande analys se Richard Winters Still Bored in a Culture of Entertainment. Rediscove ring Passion and Wonder (InterVarsity Press, 2002). <a class="footnoteRefLink" title="Return to this citation in the text" href="http://www.credoakademin.nu/index.php/articles/article/cynism#item_565-footnoteRef_16">↩</a></li>
<li id="item_565-footnote_17">Termen refererar till den generation och dess idéer som kom ur 60- och 70-talets babyboom. <a class="footnoteRefLink" title="Return to this citation in the text" href="http://www.credoakademin.nu/index.php/articles/article/cynism#item_565-footnoteRef_17">↩</a></li>
<li id="item_565-footnote_18">När Jesus t.ex. säger till fariséerna att det är de sjuka som behöver läkare och att han har kommit för att kalla orättfärdiga, säger han implicit att deras sken av hälsa och rättfärdighet inte är sann (Matt. 9:12 f. m.par.). <a class="footnoteRefLink" title="Return to this citation in the text" href="http://www.credoakademin.nu/index.php/articles/article/cynism#item_565-footnoteRef_18">↩</a></li>
<li id="item_565-footnote_19">En författare kopplar ironi till cynism på följande sätt: ”Cynism använder ironi för att flytta uppmärksamheten från skenet till verkligheten och detta skifte gör det möjligt för cynikern att bättre fokusera på grunden till hans cynism, nämligen kontrasten mellan ett verkligt värde och ett låtsat värde, en verkligt rationell person och låtsat rationell person, en verklig gentleman och en låtsad gentleman.” George E. Yoos, ’The Rethoric of Cynicism’, Rethoric Review, Vol 4. No. 1. (Sept. 1985) s. 58. <a class="footnoteRefLink" title="Return to this citation in the text" href="http://www.credoakademin.nu/index.php/articles/article/cynism#item_565-footnoteRef_19">↩</a></li>
<li id="item_565-footnote_20">Detta trots vad bibelforskare som John D. Crossan och andra påstått, nämligen att han på något sätt var influerad av Diogeneskretsen. Mer om detta se Ben Witherington III, Jesus the Sage. The Pil g rim age of Wisdom (Ausburg Fortress Press, 2000) ss. 141 ff. <a class="footnoteRefLink" title="Return to this citation in the text" href="http://www.credoakademin.nu/index.php/articles/article/cynism#item_565-footnoteRef_20">↩</a></li>
<li id="item_565-footnote_21">Jag kan varmt rekommendera Henrik Schyfferts fantastiska framställning, The 90s. Ett försvarstal. Den är allvarlig, informativ och underhållande på samma gång. Sändes på STV 2009. <a class="footnoteRefLink" title="Return to this citation in the text" href="http://www.credoakademin.nu/index.php/articles/article/cynism#item_565-footnoteRef_21">↩</a></li>
<li id="item_565-footnote_22">Se t.ex. Marx materialistiska cynism som reducerade religion till maktutövning.<a class="footnoteRefLink" title="Return to this citation in the text" href="http://www.credoakademin.nu/index.php/articles/article/cynism#item_565-footnoteRef_22">↩</a></li>
<li id="item_565-footnote_23">För en provocerande och inträngande analys av hur misstänksamhetens mästare kan användas i kristendomens tjänst, se Merold Westphals Suspicion and Faith (Fordham University Press, 1998). <a class="footnoteRefLink" title="Return to this citation in the text" href="http://www.credoakademin.nu/index.php/articles/article/cynism#item_565-footnoteRef_23">↩</a></li>
<li id="item_565-footnote_24">Wade Bradshaw, Searching for a Better God (Authentic, 2008). <a class="footnoteRefLink" title="Return to this citation in the text" href="http://www.credoakademin.nu/index.php/articles/article/cynism#item_565-footnoteRef_24">↩</a></li>
<li id="item_565-footnote_25">Detta idéskifte reflekteras inom samtida religionsfilosofi. Intresset har vänts från det strikt logiska problemet med ondskan till det s.k. evidentialistiska problemet. I traditionen efter David Hume (1711-1776) sökte filosofer lösningen på det logiska problemet, d.v.s. konsistensen i att hålla båda satserna (1) ”Gud existerar och är god, allsmäktig och allvetande” och (2) ”det existerar ondska i världen” för sanna. Efter Alvin Plantingas refusering av det logiska problemet, t.ex. i God, Freedom and Evil (Eerdman, 1977), har idag ateistiska filosofer medgett att det inte längre är ett verkligt problem. (1) och (2) kan enligt Plantinga visas vara konsistenta och det är allt som behövs för att kasta omkull Humes argumentet eftersom det förutsatte att (1) och (2) är nödvändigt inkonsistenta. Ateisterna har istället sökt visa på osannolikheten i att Gud existerar givet mängden och typerna av ondska och lidande i världen. Men det är då en annan typ av problem. En artikel som startade den moderna diskussionen i ämnet var William Rowe’s “The Problem of Evil and Some Varieties of Atheism”, American Philosophical Quarterly 16 (1979): ss 335–41. <a class="footnoteRefLink" title="Return to this citation in the text" href="http://www.credoakademin.nu/index.php/articles/article/cynism#item_565-footnoteRef_25">↩</a></li>
<li id="item_565-footnote_26">Med detta menar jag att den försvinner subjektivt för en människa. Lidandet och ondskan fortfar trots allt att vara en obeveklig verklighet vi alla måste möta.<a class="footnoteRefLink" title="Return to this citation in the text" href="http://www.credoakademin.nu/index.php/articles/article/cynism#item_565-footnoteRef_26">↩</a></li>
<li id="item_565-footnote_27">Se t.ex. Ps 73 och 94. <a class="footnoteRefLink" title="Return to this citation in the text" href="http://www.credoakademin.nu/index.php/articles/article/cynism#item_565-footnoteRef_27">↩</a></li>
<li id="item_565-footnote_28">Se t.ex. John S. Spongs, Why Christianity Must Change or Die: A Bishop Speaks to Believers in Exile (HarperOne, 1999). <a class="footnoteRefLink" title="Return to this citation in the text" href="http://www.credoakademin.nu/index.php/articles/article/cynism#item_565-footnoteRef_28">↩</a></li>
<li id="item_565-footnote_29">En av de senaste högljudda ateisterna är ju givetvis Richard Dawkins som säger att Gud är en vanföreställning, i The God Delusion (Houghton Miffin Harcourt, 2006). <a class="footnoteRefLink" title="Return to this citation in the text" href="http://www.credoakademin.nu/index.php/articles/article/cynism#item_565-footnoteRef_29">↩</a></li>
<li id="item_565-footnote_30">Grekiska för Guds rättvisa eller försvar. <a class="footnoteRefLink" title="Return to this citation in the text" href="http://www.credoakademin.nu/index.php/articles/article/cynism#item_565-footnoteRef_30">↩</a></li>
<li id="item_565-footnote_31">Keyes, Dick, Cynicism, s. 113. <a class="footnoteRefLink" title="Return to this citation in the text" href="http://www.credoakademin.nu/index.php/articles/article/cynism#item_565-footnoteRef_31">↩</a></li>
<li id="item_565-footnote_32">Steve Chalke och Alan Mann, The Lost Message of Jesus (Zondervan, 2003). <a class="footnoteRefLink" title="Return to this citation in the text" href="http://www.credoakademin.nu/index.php/articles/article/cynism#item_565-footnoteRef_32">↩</a></li>
<li id="item_565-footnote_33">Hebr. 11-12. <a class="footnoteRefLink" title="Return to this citation in the text" href="http://www.credoakademin.nu/index.php/articles/article/cynism#item_565-footnoteRef_33">↩</a></li>
<li id="item_565-footnote_34">Job 1:6 ff. <a class="footnoteRefLink" title="Return to this citation in the text" href="http://www.credoakademin.nu/index.php/articles/article/cynism#item_565-footnoteRef_34">↩</a></li>
<li id="item_565-footnote_35">Hebr. 4:12 talar om hur Guds Ord ”blottlägger”. <a class="footnoteRefLink" title="Return to this citation in the text" href="http://www.credoakademin.nu/index.php/articles/article/cynism#item_565-footnoteRef_35">↩</a></li>
<li id="item_565-footnote_36">1 Kor. 1:18 ff. <a class="footnoteRefLink" title="Return to this citation in the text" href="http://www.credoakademin.nu/index.php/articles/article/cynism#item_565-footnoteRef_36">↩</a></li>
</ol>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.theofilos.nu/?feed=rss2&amp;p=63&amp;lang=sv</wfw:commentRss>
		</item>
		<item>
		<title>Intro 2011:1 av Lars Dahle</title>
		<link>http://www.theofilos.nu/?p=60&amp;lang=sv</link>
		<comments>http://www.theofilos.nu/?p=60&amp;lang=sv#comments</comments>
		<pubDate>Fri, 04 Mar 2011 07:13:28 +0000</pubDate>
		<dc:creator>stefan</dc:creator>
		
		<category><![CDATA[Om Theofilos]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.theofilos.nu/?p=60</guid>
		<description><![CDATA[Forpliktelsen fra Cape Town
Den tredje Lausanne-kongressen gikk av stabelen i Cape Town i fjor høst. Både
Credoakademin og Mediehøgskolen Gimlekollen fikk levere sentrale bidrag til
kongressen. Nå foreligger et svært sentralt dokument i sin helhet, nemlig ”The
Cape Town Commitment”.
Dette dokumentet fra høstens globale Lausannekongress er blitt en viktig ressurs.
Her presenteres både et evangelikalt helhetssyn på kristen tro [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><strong>Forpliktelsen fra Cape Town</strong><br />
Den tredje Lausanne-kongressen gikk av stabelen i Cape Town i fjor høst. Både<br />
Credoakademin og Mediehøgskolen Gimlekollen fikk levere sentrale bidrag til<br />
kongressen. Nå foreligger et svært sentralt dokument i sin helhet, nemlig ”The<br />
Cape Town Commitment”.</p>
<p>Dette dokumentet fra høstens globale Lausannekongress er blitt en viktig ressurs.<br />
Her presenteres både et evangelikalt helhetssyn på kristen tro og et misjonalt<br />
perspektiv på aktuelle globale utfordringer.</p>
<p>The Cape Town Commitment er et omfattende, engasjerende og utfordrende<br />
dokument som foreligger i to deler:</p>
<p>• <em>For the Lord we love: The Cape Town Confession of Faith</em><br />
• <em>For the world we serve: The Cape Town Call to Action</em><br />
<em><br />
</em>Dokumentets første del (<em>For the Lord we love</em>) ble delt ut på selve kongressen i<br />
Cape Town i oktober. Dette er en ypperlig sammenfatning av klassisk kristen tro<br />
- med en klar evangelikal profil. Dermed står Bibelen, Jesus, korset, omvendelsen,<br />
misjon og sosialt engasjement sentralt. Det som særlig særpreger For the Lord<br />
we love, er den klare bibelforankringen og det tydelige og varme språket. Beteg -<br />
nende nok begynner del 1 med kapitlet “We love because God first loved us”.<br />
Dokumentets andre del (<em>For the world we serve</em>) ble publisert i slutten av<br />
januar i år. Her sammenfattes kongressens hovedinnhold med de seks dagstemaene<br />
som hovedoverskrifter. Kort sagt dreier det seg om ”Hele kirken med<br />
hele evangeliet til hele verden” - for å bruke Lausannebevegelsens klassiske motto.<br />
Som fagansvarlig for “media and technology” – som var et av delemnene på første<br />
dagen – vil jeg særlig anbefale det første kapitlet for nøye refleksjon. Dette dagstemaet<br />
(<em>Bearing witness to the truth of Christ in a pluralistic, globalized world</em>)<br />
utfordrer til omfattende apologetisk innsats på ulike arenaer:</p>
<p>“Vi lengter etter å se en sterkere forpliktelse til hardt arbeid med robust apologetikk.<br />
Dette må skje på to nivå.</p>
<p>1. Vi må identifisere, utruste og be for dem som kan involvere seg på et høyt<br />
intellektuelt og offentlig nivå i å argumentere for og forsvare bibelsk sannhet<br />
i det offentlige rom.</p>
<p>2. Vi oppfordrer menighetsledere og pastorer til å utruste alle troende med mot<br />
og redskap til å vise sannhetens profetiske relevans for den offentlige samtale,<br />
og å ta i bruk ethvert aspekt av kulturen vi lever i.”</p>
<p><span style="font-weight: normal;">Dette sitatet viser også noe av hovedanliggendet med tidsskriftet </span><em><span style="font-weight: normal;">Theofilos</span></em><span style="font-weight: normal;">, som</span><br />
er sammenfattet i vårt motto: ”For at troende mennesker skal tenke og tenkende<br />
mennesker tro”.<br />
Vi håper at The Cape Town Commitment blir lest nøye av mange i Norden - som</p>
<p>et utfordrende ressursdokument og som utgangspunkt for viktige debatter.</p>
<p>I dette nummeret…<br />
Silje Kvamme Bjørndal er doktorgradsstipendiat ved Det teologiske menighetsfakultet<br />
i Oslo, der hun arbeider med prosjektet “Church in a Secular Society. A<br />
critical discussion of Stanley Hauerwas&#8217; ecclesiological position, in dialogue<br />
with Charles Taylor&#8217;s framework for understanding secularity”. Silje bidrar i dette<br />
nummeret med en svært interessant artikkel om Kirkens utfordring i et vårt<br />
sekulære nordiske samfunn. Etter å ha definert begrepet kirke går hun videre til<br />
å diskutere kirkens forhold til kulturen med utgangspunkt i en parafrasering av<br />
Niebuhrs kjente typologi over forholdet mellom Kristus og kulturen; kirken mot<br />
samfunnet, kirken av samfunnet, kirken over samfunnet, kirken og samfunnet i<br />
paradoks og kirken som transformerer samfunnet. Hovedspørsmålet i Siljes<br />
artikkel er hvordan kirken kan navigere i dagens sekulære farvann med relevans<br />
og integritet, og fremme en hensiktsmessig påvirkning i samfunnet.<br />
<em><span style="font-weight: normal;">Theofilos</span></em><span style="font-weight: normal;">’ redaktør Stefan Lindholm diskuterer to ytterkanter i kirkens møte</span><br />
<span style="font-weight: normal;">med kulturen, nemlig faren for </span><em><span style="font-weight: normal;">assimilering </span></em><span style="font-weight: normal;">med kulturen på den ene siden, og</span><br />
<span style="font-weight: normal;">faren for å </span><em><span style="font-weight: normal;">separeres </span></em><span style="font-weight: normal;">på den andre. Ved å holde en analyse av kulturbegrepet sammen</span><br />
med en påpekning av kristnes fravær på kulturarenaen viser han at de<br />
kristne selv må bære en stor del av skylden for den sekularisering vi i dag kritiserer.<br />
Mot slutten av artikkelen deler Stefan noen tanker om ”den smale veien<br />
videre”. Han peker på at svarene kan virke utilfredsstillende og krevende, fordi<br />
veien ikke er åpenbar, men krever at vi søker og lytter.</p>
<p>Undertegnede bidrar med en kort artikkel om hvorvidt nyhets- og underholdningsmediene<br />
fungerer som arenaer for sekularisering. Med utgangspunkt<br />
i et utfordrende sitat fra den tidligere ateisten A. N. Wilson ser jeg på hvordan<br />
sekularisme i ulike former fungerer som et underliggende og ubestridt premiss<br />
for vestlige medier. Jeg forsøker å peke ut tre former for respons til Wilsons<br />
<span style="font-weight: normal;">utfordring; kristne må ha et </span><em><span style="font-weight: normal;">analytisk og kritisk </span></em><span style="font-weight: normal;">forhold til mediene, legge vekt på</span><br />
kristent medienærvær og stadig arbeid med å gjenoppdage den forklaringskraft<br />
Jesu oppstandelse har i forhold til andre aktuelle livssynsalternativ.</p>
<p>Hvordan skal vi kunne nå et Europa som er fanget av sekularismens grep?<br />
Stefan Gustavsson kaller Europa for ”den fortapte sønn” i sin artikkel, og trekker<br />
fram Sverige som har gått fra å være en nasjon i vekkelse, til å bli verdens<br />
mest sekulariserte land, på 100 år. Antallet besøkende ved gudstjenestene faller<br />
dramatisk, og selv om Sverige er et foregangsland er trenden den samme i<br />
Norge også. Kirken mislykkes ikke bare i å nå ikke-kristne, den klarer ikke en<br />
gang å holde på sine egne medlemmer, skriver han. Stefan gir oss også et nyttig<br />
riss av sekularismens historiske bakgrunn, og viser til at kirken ofte enten har<br />
inngått kompromiss med sekularismen, eller har valgt å unndra seg all konfrontasjon<br />
med den. Forfatteren peker på apologetikkens plass i kirkens møte med<br />
et Europa som omtales som postmoderne, men som i realiteten henter mange av<br />
sine grunnleggende svar fra humanistisk realisme.</p>
<p>C. S. Lewis’ Narnia-bøker er blant verdens mest leste barnebøker, og den siste<br />
<span style="font-weight: normal;">filmatiseringen, </span><em><span style="font-weight: normal;">The Voyage of the Dawn Treader </span></em><span style="font-weight: normal;">kom i romjulen i fjor. </span><em><span style="font-weight: normal;">Theofilos</span></em><span style="font-weight: normal;">’</span><br />
andre redaktør Eivind Algrøy omtaler filmen og noe av den kritikken som<br />
Lewis’ fiksjon møter fra anmeldere. Hvorfor er det slik at regelen om at forfatterens<br />
intensjoner ikke skal være avgjørende for verkets litterære verdi ser ikke ut<br />
til å gjelde for Narnia-bøkene? Algrøy trekker også fram noen av Lewis sentrale<br />
apologetiske tanker som gjenspeiles i filmen.</p>
<p>Stefan Lindholm gir oss et annet viktig bidrag i dette nummeret når han<br />
introduserer oss for L’Abri-pionéren Hans R. Rookmaaker. Rookmaaker var professor<br />
i kunsthistorie, og har vært sentral i utformingen av L’Abris tilnærming<br />
til kunst og kultur, ikke minst gjennom sin nære relasjon til Francis Schaeffer og<br />
ved at han senere startet den hollandske grenen av L’Abri. Forfatteren gir et<br />
svært interessant innblikk i flere av Rookmaakers viktigste tanker. Du får også<br />
tips om nedlastbare mp3-filer med undervisning fra Rookmaaker personlig!<br />
I tillegg til alt dette byr vi på et intervju med en av Norges fremste kjennere<br />
av nyreligiøsitet, utdrag fra en doktoravhandling om samfunnsøkonomi som<br />
dedikeres til Guds ære, bokanmeldelser og småstoff med anbefalte happenings<br />
og ressurser.</p>
<p><span style="font-weight: normal;">Til slutt vil jeg nevne at </span><em><span style="font-weight: normal;">Theofilos </span></em><span style="font-weight: normal;">eier, Damaris Norge, har valgt å ansette</span><br />
<span style="font-weight: normal;">Stefan Lindholm i en deltidsstilling som redaktør for </span><em><span style="font-weight: normal;">Theofilos</span></em><span style="font-weight: normal;">. Stefan har vært</span><br />
<span style="font-weight: normal;">en av visjonsbærerne bak </span><em><span style="font-weight: normal;">Theofilos </span></em><span style="font-weight: normal;">og vi er glade for at han nå takker ja til en slik</span><br />
stilling. Dette vil være en arbeidsoppgave som går godt overens med at Stefan<br />
og hans familie nå reetablerer L’Abri Norden.</p>
<p>Vi håper og tror at denne satsingen vil gjøre at du som leser blir stadig mer<br />
<span style="font-weight: normal;">begeistret for </span><em><span style="font-weight: normal;">Theofilos</span></em><span style="font-weight: normal;">, fordi du oppdager at tidsskriftet virkelig medvirker til at</span><br />
<em><span style="font-weight: normal;">troende mennesker tenker og tenkende mennesker tror. </span></em><span style="font-weight: normal;">Vi håper også at du vil være</span><br />
med oss på denne satsingen, enten ved å være abonnent, verve nye abonnenter<br />
eller – dersom du har anledning til det – støtte Damaris økonomisk.</p>
<p>God lesning!<br />
<em>Lars Dahle </em><br />
Ansvarlig redaktør Theofilos</p>
<p><span style="font-weight: normal;"><a href="1. http://www.lausanne.org/ctcommitment Punktene om apologetikk står under Truth and the  challenge of pluralism.">1. http://www.lausanne.org/ctcommitment Punktene om apologetikk står under </a></span><em><span style="font-weight: normal;"><a href="1. http://www.lausanne.org/ctcommitment Punktene om apologetikk står under Truth and the  challenge of pluralism.">Truth and the</a></span></em><br />
<em><span style="font-weight: normal;"><a href="1. http://www.lausanne.org/ctcommitment Punktene om apologetikk står under Truth and the  challenge of pluralism.">challenge of pluralism</a></span></em><span style="font-weight: normal;"><a href="1. http://www.lausanne.org/ctcommitment Punktene om apologetikk står under Truth and the  challenge of pluralism.">.</a></span></p>


<p style="text-align: left; "><strong></strong></p>
<p><strong></strong></p>
<p><span style="font-weight: normal; "><strong></strong></span></p>
<p><strong></strong></p>
<p style="text-align: center; "><em></em></p>
<p><strong></strong></p>
<p><strong></strong></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.theofilos.nu/?feed=rss2&amp;p=60&amp;lang=sv</wfw:commentRss>
		</item>
		<item>
		<title>Theofilos nu på Facebook.</title>
		<link>http://www.theofilos.nu/?p=59&amp;lang=sv</link>
		<comments>http://www.theofilos.nu/?p=59&amp;lang=sv#comments</comments>
		<pubDate>Fri, 04 Mar 2011 06:45:19 +0000</pubDate>
		<dc:creator>stefan</dc:creator>
		
		<category><![CDATA[Om Theofilos]]></category>

		<category><![CDATA[Facebook]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.theofilos.nu/?p=59</guid>
		<description><![CDATA[http://www.facebook.com/pages/Theofilos/168774869837939
]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>http://www.facebook.com/pages/Theofilos/168774869837939</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.theofilos.nu/?feed=rss2&amp;p=59&amp;lang=sv</wfw:commentRss>
		</item>
		<item>
		<title>Dobbel lytting - med respekt for tekstene av Lars Dahle</title>
		<link>http://www.theofilos.nu/?p=12&amp;lang=sv</link>
		<comments>http://www.theofilos.nu/?p=12&amp;lang=sv#comments</comments>
		<pubDate>Wed, 25 Mar 2009 18:21:08 +0000</pubDate>
		<dc:creator>eivind</dc:creator>
		
		<category><![CDATA[Om Theofilos]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.theofilos.nu/?p=12</guid>
		<description><![CDATA[Bibel og kultur - hvordan forholder de seg til hverandre, og hvordan forholder vi oss til dem?
”Meningen ligger ikke i teksten, men i mottakeren”, hører vi ofte i vår tid. Teksten som bærer av objektiv mening har dårlige kår, enten det gjelder en bibeltekst, andre historiske tekster eller hvilken som helst samtidstekst. Men når det [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Bibel og kultur - hvordan forholder de seg til hverandre, og hvordan forholder vi oss til dem?<span id="more-12"></span></p>
<p>”Meningen ligger ikke i teksten, men i mottakeren”, hører vi ofte i vår tid. Teksten som bærer av objektiv mening har dårlige kår, enten det gjelder en bibeltekst, andre historiske tekster eller hvilken som helst samtidstekst. Men når det faktum at ingen tolker helt likt, ender i holdningen at enhver kan tolke helt fritt, havner en i relativisme. Selvsagt vil mange la være å trekke linjen helt ut, men respekten for teksten er ofte borte.</p>
<p>Dette utfordrer på ulike plan, ikke minst i formidling av kristen tro. Skal denne formidlingen være autentisk og relevant, kreves det en grunnleggende respekt både for Bibelens og samtidens tekster, for dermed å kunne lytte bevisst til budskapene. Nettopp dette er grunnholdningen i ”Damaris-tilnærmingen”.</p>
<p><strong>Bibelens og samtidens tekster</strong><br />
Ut fra en grunnleggende respekt for Bibelen som Guds Ord, oppfordrer vi til studier av Bibelens helhetlige innhold og budskap. I respekt for samtidskulturen som uttrykk også for menneskers søken etter svar på grunnleggende spørsmål, oppfordrer vi til studier av aktuelle kulturelle uttrykk og underliggende livssyn. Som kristne er vi så kalt til å lytte både til Bibelens og samtidens tekster, om enn på ulike måter. Bibelens unike autoritet gir den nemlig fortrinn fremfor andre tekster.</p>
<p>Å lytte til Bibelens tekster, betyr at vi søker å identifisere et helhetlig bibelsk livssynsperspektiv, i respekt for de enkelte tekstenes sjanger og funksjon. Et slikt perspektiv kan uttrykkes med nøkkelordene skapt av Gud, syndet mot Gud, elsket av Gud og i håp til Gud.</p>
<p>Å lytte til samtidens tekster, betyr at vi søker å identifisere de underliggende livssynsbudskapene, i respekt for fortellingenes form, sjanger og funksjon. Ingen budskap er nøytrale, men bærer med seg spor av verdier og livssyn. Skal en kunne verdsette tekstene, er det imidlertid avgjørende å møte dem både på det estetiske, etiske og livssynsmessige nivået.</p>
<p>Dobbel lytting innebærer så at vi søker å bygge bro mellom Bibelens og samtidens tekster, og slik viser Bibelens relevans for vår tid. Det er her avgjørende å identifisere både tilknytningspunkt og spenningspunkt i forhold til klassisk kristen tro.</p>
<p><strong>Film som sentral samtidstekst</strong><br />
Filmmediet står i en særstilling blant samtidens tekster, både i popularitet og påvirkningskraft. Som visuelt medium treffer det oss ”direkt i känslan, utan att mellanlanda i intellektet”, som  Ingmar Bergman uttrykte det. Filmfortellingen skaper følelsesmessig reaksjon uten å nødvendigvis gi tankemessig refleksjon. Når det så nettopp er i filmene at de store spørsmålene ofte både stilles og besvares - direkte og indirekte - ser en viktigheten av å rette fokus mot aktuelle og sentrale filmer. Mange av dem er tidstypiske og speiler trender, tidsånd og livsfølelse i samtiden, mens andre er trendsettende i det de i særlig grad preger meninger, følelser og handlinger.</p>
<p>Noen filmer viser viktige sider ved menneskelivet, både i møte med hverdagsutfordringer, etiske dilemmaer og eksistensielle spørsmål. Ofte vil beskrivelsen være troverdig, mens svarene er på kollisjonskurs med det kristne livssynet.</p>
<p>Andre filmer synliggjør temaer i kristen tro, som bønn, synd og nåde, enten vinklingen stemmer overens med – eller står i motsetning til – klassisk kristen tro. Svært ofte finner en her typiske misforståelser, ikke minst knyttet til spørsmål om Bibelens troverdighet eller hvem Jesus er. Kreative og autentiske eksempler på formidling av sentrale temaer i kristen tro finnes imidlertid også.</p>
<p>Videre aktualiseres spørsmål om det overnaturlige og det åndelige i mange filmer. Oftest formidles ikke-kristne trosforestillinger. Det finnes imidlertid også gode eksempler på filmer som illustrerer en personlig Guds egenskaper og handlinger, både fra fantasy-sjangeren og i filmfortellinger som kombinerer realisme med ”overnaturlige” element.</p>
<p><strong>Med Paulus som forbilde</strong><br />
På samme måte som Paulus lyttet til samtidens fortellinger og fant tilknytingspunkt og spenningspunkt i forhold til kristen tro, er vi kalt til å lytte dobbelt – og med respekt - til Bibelens og samtidens tekster.</p>
<p>Blant typiske tilknytningspunkter finner vi en lengsel etter tilhørighet og mening, opplevelse av fremmedgjøring, bevissthet om livets forgjengelighet samt en åndelig søken. Viktige spenningspunkt er bl.a. synkretisme, relativisme, individualisme, hedonisme (nytelsessyke) og materialisme. Midt inn i denne samtiden er vi kalt til å formidle Bibelens tekster som sanne og aktuelle.</p>
<p>Lars Dahle<br />
© Lars Dahle / Damaris Norge<em></em></p>
<p><em> </em></p>
<p><em>Denne artikkelen ble først publisert under ”Kulturblikket” i DagenMagazinet, 24.3.2009.<br />
</em></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.theofilos.nu/?feed=rss2&amp;p=12&amp;lang=sv</wfw:commentRss>
		</item>
		<item>
		<title>Hvorfor Theofilos?</title>
		<link>http://www.theofilos.nu/?p=1&amp;lang=sv</link>
		<comments>http://www.theofilos.nu/?p=1&amp;lang=sv#comments</comments>
		<pubDate>Mon, 23 Mar 2009 22:17:55 +0000</pubDate>
		<dc:creator>admin</dc:creator>
		
		<category><![CDATA[Om Theofilos]]></category>

		<guid isPermaLink="false">https://cpanel4.proisp.no/~theofmyh/wordpress271/?p=1</guid>
		<description><![CDATA[Navnet Theofilos er satt sammen av ordene &#8220;Gud&#8221; og &#8220;elsker&#8221;. Kjærlighet og Gud. To ord som begge er større enn vi fatter, men som vi alle forstår er helt grunnleggende. 
Kirkefedrene sa at den som elsker Gud er teolog, og teolog er bare den som elsker Gud. Vi tror at i bunnen for all rett [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Navnet Theofilos er satt sammen av ordene &#8220;Gud&#8221; og &#8220;elsker&#8221;. Kjærlighet og Gud. To ord som begge er større enn vi fatter, men som vi alle forstår er helt grunnleggende. <span id="more-1"></span></p>
<p>Kirkefedrene sa at den som elsker Gud er teolog, og teolog er bare den som elsker Gud. Vi tror at i bunnen for all rett kristen tenkning ligger forståelsen av at Gud er verdens opphav, og at Han skapte menneskene for å elske dem, og for at vi skulle elske Ham.</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.theofilos.nu/?feed=rss2&amp;p=1&amp;lang=sv</wfw:commentRss>
		</item>
	</channel>
</rss>

